Vårdkris 1980 hade Sverige högst antal vårdplatser per capita bland OECD-länder. Idag ligger Sverige sist bland OECD-länder i Europa i samma liga. Däremot har Sverige numera flest miljardärer per capita i OECD, skriver Sten Axelsson Fisk, läkare vid kvinnokliniken i Ystad.
Efter pandemin råder politisk enighet från höger till vänster om att sjukvårdens kris ska lösas med fler sjuksköterskor och fler vårdplatser. Det är dock anmärkningsvärt tyst om den intressekonflikt som råder mellan hur vi ska hantera frågan om välfärdens kris och de senaste decenniernas politik för att gynna de extremt rika. Utan ökad beskattning av stora förmögenheter, toppinkomster och stora bolag går det inte att finansiera nödvändiga satsningar.
För ett par veckor sedan rådde stor oro på min arbetsplats, kvinnokliniken i Ystad. Ett beslut från förvaltningen om att hyrsjuksköterskor skulle förbjudas innebar att medicinavdelningen, ryggraden på ett akutsjukhus, hotades av nedstängning. Detta kunde i förlängningen hota det enda sjukhuset i sydöstra Skåne, resonerade vi i personalrummet. Så småningom beslutade förvaltningsledningen att medicinavdelningen inte fick stänga, men bemanningskrisen består. Alltjämt har vi på KK neddragen kapacitet att genomföra annat än kejsarsnitt och andra akuta gynekologiska operationer.
Onödigt länge får kvinnor blöda för mycket, läcka urin eller i väntan på steriliseringsoperation riskera oönskade graviditeter.
Onödigt länge får kvinnor blöda för mycket, läcka urin eller i väntan på steriliseringsoperation riskera oönskade graviditeter. Orsaken är bristen på personal på operations- och vårdavdelningarna.
Den vårdpolitiska debatten tenderar att isoleras från andra samhällsfrågor och präglas därför av en otydlig ideologisk konfliktlinje. Om politiker utlovar mer resurser talar de sällan om varifrån pengarna ska komma.
Utan att diskutera vilka prioriteringar vi vill att samhället ska göra kan vi inte rädda den välfärdsmodell som har inkluderat en högkvalitativ vård som är behovsstyrd och gemensamt finansierad, ett resultat av flera generationers kamp från arbetarrörelsen. Inför valet i höst, det första valet efter den djupa vårdkris som pandemin har inneburit, är det viktigt att de ideologiska vägvalen hamnar i fokus.
Från 1980-talets början har utvecklingen i Sverige oavsett regering gått högerut. Bolagsskatten har sänkts kraftigt och förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, gåvoskatt och arvsskatt har avskaffats. Sverige var under 1980-talets början ett samhälle med historiskt små ekonomiska klyftor.
Idag har Sverige flest miljardärer per capita bland OECD-länder. 1980 hade Sverige högst antal vårdplatser per capita bland OECD-länder. Idag ligger Sverige sist bland OECD-länder i Europa i samma liga. Vad som framträder ur denna beskrivning är en alltmer aggressiv kapitalism. Valfrihet och marknadsprinciper har ersatt en målsättning om jämlik och behovsstyrd vård. När miljardärerna blir fler tycks vårdplatserna bli färre.
Argumenten för denna högerpolitik har till viss del lyst med sin frånvaro – skattesänkningar för rika brukar inte bli en stor valfråga, eftersom en väldigt liten andel av befolkningen tjänar på det. Argument om att det ska stimulera till arbete och att det ska löna sig att utbilda sig klingar falskt när så många med en sjuksköterske- eller barnmorskeutbildning idag inte orkar arbeta i sina professioner, just för att resurser saknas i offentlig verksamhet.
Jag har inte sett någon opinionsmätning som ger stöd för att Sverige ska satsa på att våra miljonärer ska bli miljardärer, eller att sänkta skatter för höginkomsttagare ska prioriteras framför vårdplatser.
En sjukvård av god kvalitet för hela befolkningen med rimlig arbetsmiljö för vårdpersonalen kommer att kosta. En bra sjukvård för alla är därför inte möjlig i ett samhälle som tillåter ekonomiska klyftor att växa eller som låter marknaden dominera i välfärden. Samhällets och sjukvårdens utveckling hänger ihop och en kursändring mot vänster är nödvändig.
Min uppmaning till alla väljare är att inte nöja er med vaga löften om mer resurser till sjukvården. Kräv besked på hur vården ska finansieras. För kvinnosjukvården är frågan: är vi beredda att beskatta mångmiljonärer tuffare för att ha råd med välfungerande förlossningsavdelningar och rimliga väntetider på operation? För Vänsterpartiet är svaret ja.
Sten Axelsson Fisk, Läkare, regionvalskandidat, Vänsterpartiet Skåne
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
