Debatt En person som har samma kognitiva kapacitet som ett barn borde också rättsligt betraktas som ett barn.
De senaste fem åren har 673 personer med intellektuell funktionsnedsättning ställts inför rätta i svenska domstolar. Det visar en rapport från researchföretaget Acta Publica. 143 av de åtalade dömdes till fängelse. I 29 fall blev påföljden rättspsykiatrisk vård.
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) har nedsatt kognitiv förmåga av varierande grad. Beroende på hur omfattande funktionsnedsättningen är kan den intellektuella kapaciteten vara jämförbar med ett barn i åldern 9–12 år, 6–8 år, 3–5 år eller, vid mycket svår IF, 0–2 år.
Personer med IF är en mycket sårbar grupp i samhället. Många länder har därför rättssystem med undantagsregler för personer som är otillräkneliga, det vill säga att de saknar förmåga att förstå eller kontrollera sitt handlande. De anses inte ha ett straffrättsligt ansvar och de kan därmed inte dömas i domstol. I Sverige saknas ett sådant resonemang. Acta Publicas rapport visar att i var fjärde undersökt dom har man inte tagit hänsyn till funktionsnedsättningen som en förmildrande omständighet. Det innebär att personer som varken förstår vad ett brott är eller vad en rättegång är, har dömts till fängelsestraff eller till rättspsykiatrisk vård. Hur kan dessa människor överhuvudtaget bedömas ha ett uppsåt att begå en brottslig handling, när barn inte bedöms kunna ha det?
Syftet med rättspsykiatrisk vård är att den dömde ska tillfriskna och bli utskriven. Men en intellektuell funktionsnedsättning är permanent och kan inte behandlas. Att personer med samma förståelse och världsuppfattning som en 2-åring eller en 12-åring placeras inom rättspsykiatrin är inte människovärdigt. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är beroende av en anpassad miljö och personal som har både kunskap och rätt bemötande. Detta saknas inom rättspsykiatrin. I stället förekommer där tvångsmedicinering och fastspänning med bälte, tvångsåtgärder som också användes vid forna tiders sinnesslöanstalter. Men den typen av inrättningar vill vi väl inte ha i Sverige?
Redan för över 20 år sedan föreslog Psykansvarskommittén att personer med svår intellektuell funktionsnedsättning inte skulle kunna dömas för brott. Utredningen föreslog också att personer med lindrig IF skulle kunna avtjäna sina straff på särskilda boenden/LSS-boenden med hög säkerhet. En överväldigande majoritet av remissinstanserna instämde i förslagen. Tre justitieministrar senare har vi fortfarande ett rättsväsende som skickar personer med IF i fängelse.
För Autism Skåne är det självklart att en person som har samma kognitiva kapacitet som ett barn, också rättsligt måste betraktas som ett barn. Något annat synsätt är inte människovärdigt. Dessa personer har ingenting i rättssystemet att göra.
Vi vill, äntligen, se en lagändring i linje med Psykansvarskommitténs förslag. Personer med måttlig och svår IF ska inte kunna åtalas för brott. Personer med lindrig IF, som döms för brott, ska kunna avtjäna sina straff i en särskild sorts fängelser, liknande låsta gruppbostäder med personal som har kompetens om IF. Dessutom vill vi att lagen som gör det brottsligt att utnyttja minderåriga för kriminella syften även ska omfatta utnyttjande av personer med IF.
Gunnar Strömmer, vad tänker regeringen göra för att Sverige ska få en värdig och rättvis lagstiftning för personer med intellektuell funktionsnedsättning?
För styrelsen i Autism Skåne
Navid Ghannad
Anna-Karin Wickström
Lotta Andersson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
