Sjukvård SKR:s ambition om att minska beroendet av inhyrd personal och sträva efter kontinuitet är god. Men utmaningarna kring kostsamma mellanhänder försvinner inte bara för att upphandlingen blir nationell. Det skriver Meybod Kia, specialistläkare i allmänmedicin och grundare av health-tech bolaget Eppow.
Efter att den samordnade upphandlingen av hyrpersonal avbröts i somras gör nu SKR ett nytt försök. Målet är att ha upphandlingen på plats våren 2023. Ambitionen om att minska beroendet av inhyrd personal och sträva efter kontinuitet är god. Men när förslaget kan leda till att en öppen arbetsmarknad allvarligt begränsas för en stor och samhällsviktig yrkesgrupp blir det särskilt tydligt att man försöker fixa ett benbrott med ett plåster. Karenstiden på 12 månader har kritiserats av såväl vårdpersonal som fackliga företrädare, men framförallt kommer den inte åt problemen med vare sig förutsättningarna för vården eller att bemanningsbolagen tillåts härja fritt.
Det viktigaste måste vara att främja kontinuitet och återföra makten tillbaka till de som arbetar inom vården.
Hur ska då vårdens intressen sättas först? Det viktigaste måste vara att främja kontinuitet och återföra makten tillbaka till de som arbetar inom vården. Som specialistläkare i allmänmedicin och initiativtagare till en av de största Facebook-grupperna för läkare är det tydligt att två saker krävs för att vi ska få en vård som fungerar, för både personal, vårdgivare och patienter:
För det första kan inte bemanningsföretag vara det enda sättet att lösa bristen på kvalificerad personal. Gång på gång kommer rapporter om bristande bakgrundskontroller och ansvarstagande, skenande priser och en bransch som inte bryr sig om varken de som arbetar inom vården eller patienterna. Problemet med bemanningsföretagen är inte att de är vinstdrivande, det är att de saknar kunskap om vården och inte är villiga att ta det ansvar som krävs för att säkerställa patientsäkerhet. Hyrläkare är överrepresenterade bland de som fått anmälningar visar en granskning av Acta Publica. Här vore det lätt att lägga skulden på läkarna men vilket ansvar tar bemanningsföretagen? Granskningen visar att 65 procent av anmälningarna gäller medicinska brister. Det tyder på att bemanningsföretagen antingen inte har någon aning om vilken kompetens som krävs eller struntar i att slutresultatet inte blir så bra, så länge som personalbrist råder inom vården så kan de fakturera vidare i lugn och ro.
För det andra måste mer makt ges tillbaka till de som arbetar inom vården. I en värld där bemanningsföretagen styr så råder stor icke-transparens. Jag hör dagligen om chefer som inte vet vilken ersättning läkaren får eller där kompetensen de söker inte matchar kandidaten som företaget skickar. Bristen på direkt dialog mellan vårdpersonal och vårdgivare skapar dåliga möjligheter för en vård där rätt personal finns, på rätt plats och ges rätt förutsättningar. Vad hade hänt om personal och ansvariga chefer hade kunnat få direktkontakt med varandra och sluta avtal? Helt utan kostsamma mellanhänder.
Tidigt i min karriär tog jag uppdrag via ett bemanningsbolag och fick då uppleva konsekvenserna av icke-transparens när jag inte fick förlängning av ett uppdrag på en vårdcentral, trots att både jag och chefen var nöjda. Det visade sig att bemanningsföretaget gått bakom ryggen på vårdcentralen och föreslagit en mindre kvalificerad men för dem en mer lukrativ kandidat, samtidigt som vårdcentralen trodde att det var mitt val att inte vara kvar längre. Denna upplevelse fick mig att grunda bolag för att på riktigt bekämpa de kortsiktiga, rentav farliga, bemanningslösningarna som är så kostsamma för sjukvården.
När det råder brist i 20 av 22 legitimationsyrken duger det inte att ge yrkesförbud eller lappa och laga lite. Då krävs nytänkande och möjliggörande av helt andra lösningar än de vi testat de senaste 20 åren. Enbart så kan vi vända denna utvecklingen så att rätt förutsättningar ges till regionerna och de privata vårdgivarna. Ytterst handlar det om att värna patienterna och skapa goda villkor för de som arbetar inom vården.
Meybod Kia, Specialistläkare i allmänmedicin och grundare av health-tech bolaget Eppow
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
