»Näthatade socialsekreterare måste få hjälp«

När de som hjälper utsatta själva blir utsatta, saknas det ofta stöd från arbetsgivare och kunskap om vilka rättigheter brottsoffer har. Utsatta socialsekreterare måste få bättre hjälp, skriver Tobias Hedlin, pressansvarig, Institutet för Juridik och Internet.

Problemen med att bli utsatt för uthängningar, hot och våld ökar, och är alarmerande stort bland landets socialarbetare. Dagens Arena har nyligen uppmärksammat att en av fyra socialsekreterare har blivit utsatt för hot och våld i arbetet under de två senaste åren, enligt Akademikerförbudet SSR.

Hoten framförs allt oftare via sociala medier, t.ex. genom att särskilda grupper bildas där anställda inom socialtjänsten hängs ut. Ofta tillsammans med personuppgifter, nedsättande omdömen och anklagelser om att de skulle vara »missbrukare«, »pedofiler« eller »störd«. Juridiken har många gråskalor, men många av påhoppen kan på goda grunder antas vara brottsliga.

Även om de flesta av oss har sluppit att bli utsatta på det viset kan många i vart fall föreställa sig hur det känns att få namn och adress publicerad, tillsammans med påståenden om att man skulle vara »livsfarlig« eller »barnkidnappare«. Utöver att det kan ödelägga enskilda personers liv kan det i förlängningen leda till samhällsproblem.

Med en arbetsmiljö där fler och fler får hat och hot riktat mot sig är det särskilt viktigt med stöd. På alla plan. Det måste finnas en handlingsplan att följa från arbetsgivarens sida. Ingen vill drabbas och alla har rätt att slippa bli utsatta för brott. I den mån det inte går att förebygga – det gör det sällan med den här typen av brott – måste stödinsatserna efter att hot och allvarliga kränkningar framförts sättas in omgående för att minimera skadorna. Anmälningsfrekvensen är låg, och saknas tydliga rutiner lämnas den som utsatts att ensam försöka hålla näsan ovanför ytan och tillvarata sina rättigheter.

Socialtjänstlagen inleds med lagens mål och det är bland annat att socialtjänsten ska främja människornas sociala trygghet, jämlikhet och deltagande i samhällslivet. Detta ska göras på »demokratins och solidaritetens grund«. Men, blir de som ska främja detta utsatta för hatkampanjer, hot eller våld kommer fler och fler duka under och sluta jobba med att erbjuda stöd å samhällets vägnar. Tunnas det ut i leden och återväxten hämmas blir det också problem för det allmänna att kunna erbjuda de stödinsatser som socialtjänsten ska tillhandahålla. Problem för det allmänna blir problem för alla.

Inom socialtjänsten fattas dagligen viktiga beslut som kan få stora konsekvenser för den enskilde och alla reagerar inte positivt på insatserna. En känsla av förfördelning, svikenhet och ilska kan oavsett hur obefogad den är leda människor att utsätta andra för brott. Många som skriver hatinlägg på Facebook eller stalkar någon, tar reda på var dennes barn går i skolan mår själva inte bra. Därmed inte sagt att det är en tumme upp för att begå brott. Det är aldrig ok att hota någon annan och den signalen måste skickas från oss som samhälle.

Det finns också en stor kunskapslucka i vilka rättigheter brottsoffer har. På Institutet för Juridik och Internet jobbar vi ideellt med juridiken som verktyg att på olika vis hjälpa enskilda människor att tillvarata sina rättigheter. För även den som hjälper utsatta kan själv vara utsatt.

Tobias Hedlin, pressansvarig, Institutet för Juridik och Internet