Dokumentärfilmen Videocracy är en skrämmande upplevelse där alla skrattar åt hur sexistisk teveunderhållning har vävts samman med politisk maktutövning i Italien. När jag såg den på premiären tidigare i höstas kändes Berlusconi mycket avlägsen.
Förra veckan började TV3 sända en helt annan dokumentär: Svenska Hollywoodfruar. När jag vaknade på morgonen efter denna omskakande upplevelse om tre rika kvinnor i svårt utanförskap – arbetslösa och bidragsberoende – hade en av dem, Anna Anka, redan erövrat svensk offentlighet. Plötsligt kändes Berlusconiland mycket nära.
Operation Anna Anka rullades i gång via den vanliga symbiosen mellan tevekanalens marknadsavdelning och kvällstidningarnas löpsedelsfabriker. Det var när debattsajten Newsmill grep in som operationen fick politiska innebörder. De förvandlade henne från förnedringsteve till opinionsbildare och ultrakonservativ ikon. I en intervju i Journalisten förklarar Leo Lagercrantz att Newsmills tre redaktionsmedlemmar "kände att det var läge för en hemmafrudebatt". Det blev succé med över 100 000 läsare. Politik och pengar samverkade fint. Operation Anka har sedan framgångsrikt dirigerats av tre liberala redaktörer på Newsmill, varav en tidigare chefredaktör på feministiska Bang. De framkallade en debatt helt på manlighetsreaktionens villkor.
Svenska Hollywoodfruar är en freakshow där tre blonda kvinnor framställs som milt puckade. Newsmills politiska operation fungerar efter samma logik. De som raggas upp för att delta är införstådda med spelreglerna. Men är det inte just med denna glitziga sammansmältning av skämt, spekulation, guppande bröst och reaktionära åsikter Silvio Berlusconi förvandlat Italien? Operation Anna Anka är Videocracy på svenska.
Den spöklika känslan att se Berlusconiland närmar sig svenska kusten som ett flytande casino förstärktes av Göran Hägglunds nya angrepp mot intellektuell verksamhet. Den här gången med rubriken: "Sveriges radikala elit har blivit den nya överheten". Kulturministern passade samtidigt på att skrota den garanterade inkomstgarantin för en liten utvald grupp framstående konstnärer. Konst ska helt enkelt vara folklig och glad. Eller som Anna Anka skriver: "Här håller inte mammorna på och tjatar på sina döttrar om utbildning och om att gå till college, utan om att hitta en idrottskille eller en kändis! Är det inte underbart?"
Det är mycket möjligt att veckorna 38 och 39 i den milda hösten 2009 blev vändpunkten då den nattmörka högern landade i svensk politik. Operation Anna Anka går mot framgång. Huvudsyftet är samma som i Italien: Att stärka mäns privilegier, förvandla kvinnor till yppiga assistenter och samtidigt göra sig en snygg hacka.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
