Regeringens trafikplan saknar långsiktighet och förstör för våra barn och barnbarn. Det skriver Svante Axelsson (Naturskyddsföreningen).
Få saker signalerar handlingskraft som en politiker i bygghjälm. Att resa runt och sätta spaden i marken är att göra politiken konkret och tydlig. Besök på ett pågående bygge av infrastruktur visar engagemang.
En politiker i bygghjälm är också väldigt avslöjande. Hur vi väljer att prioritera våra investeringar i infrastrukturen är ofta mer än bara en vägstump. Infrastrukturen är på många sätt en markör för hur samtiden tänker och ser på framgång. Det som signalerade framgång 1970 är kanske något helt annat i dag. Samtidigt som vi kanske skrockar lite hur samhällsplaneringen såg ut för 30–40 år sedan så är det viktigt att lära av historien när vi ska fatta beslut för en lång tid framöver.
I förra veckan fattade regeringen ett beslut som nog svepte förbi för de allra flesta. Det är märkligt med tanke på att beslutet handlade om hur vi gemensamt ska spendera 522 miljarder kronor fram till 2025. De projekt som genomförs och påbörjas under den här perioden är det trafiksystem som våra barn och barnbarn ska använda sig av och därför är det otroligt viktigt att det vi beslutar nu också är hållbart på sikt.
Tyvärr verkar inte långsiktigt tänkande ha drabbat regeringen den här gången heller.
Om våra barn och barnbarn ska resa klimatsmart, vad är då det smartaste att lägga pengarna på med den kunskap vi har i dag? Järnväg och kollektivtrafik skulle du förmodligen svara.
I regeringens plan satsas hälften på nybyggen och underhåll av järnväg och den andra hälften på vägar. Under pressträffen sade infrastrukturministern Catharina Elmsäter Svärd (M) att man hade fokuserat på större städer där pendlingsavståndet är stort. Trots detta väljer man att prioritera att lägga minst 30 miljarder på en motorväg runt Stockholm som inte gynnar alla de som ska in till huvudstaden.
På sin pressträff sade ministern även att hon inte tagit bort något från Trafikverkets plan. Det borde stämma till stor oro för alla som vill skapa ett klimatsmart transportnät.
I planen skriver Trafikverket nämligen att ”Planförslaget innehåller således både positiva och negativa bidrag till ekologisk hållbarhet där påverkan på klimatmålet är särskilt problematisk.”. I klartext innebär det att planen ger ökade utsläpp. Minskningar får någon annan sektor ägna sig åt. Det gick så långt att Naturvårdsverket ansåg att Trafikverket bröt mot lagen eftersom man inte gjort en miljökonsekvensbeskrivning av förslaget.
Det är helt obegripligt hur regeringens kan lägga fram ett förslag som inte är någon större förändring jämfört med underlaget från Trafikverket där det står svart på vitt att man inte kommer att nå klimatmålen. Det är som om Arbetsförmedlingen skulle föreslå insatser för att öka arbetslösheten och att regeringen sedan klubbar igenom förslagen.
Hur vi och varor reser står i dag för mer än en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Om vi ska kunna bli ett globalt föredöme måste den siffran ner, annars spelar det ingen roll hur mycket vi isolerar våra hus eller äter mer vegetariskt. Om satsningen på de fossilberoende vägtransporterna fortsätter så äts minskningarna på andra områden upp.
Regeringen borde ge Trafikverket i uppdrag att göra en konkret beräkning av vilka investeringar som krävs och hur det påverkar våra möjligheter att nå riksdagens vision om att Sveriges utsläpp ska ligga nära noll 2050.
Hur vi reser är en central del av lösningen på klimatkrisen. En satsning på järnväg och kollektivtrafik är central del av att vår generation tar vårt ansvar här och nu.
Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
