Vi har testat konkurrensutsättning, och det har inte fungerat.
Bristande kontinuitet, det är en av den svenska sjukvårdens största problem. ”Det är bara stafetter” som en av dem som vi intervjuade för boken Livet som pågår här sa om läkarna på den lokala vårdcentralen. Ständigt nya ansikten, ständigt en ny läkarrock att förklara allt för, dra hela bakgrundshistorien, hoppas att hen lyssnar där framför skärmen, hinner hen verkligen gå igenom hela läkemedelslistan innan ännu ett recept läggs till de andra?
Nederländerna är mycket bättre på kontinuitet än Sverige. Det lyfter Timbro fram i en ny rapport. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys upplever människor i Nederländerna att det är lättare att få kontakt med sin läkare på vårdcentralen, och husläkaren har i Nederländerna i större utsträckning kontakt med den specialistläkare som tar över om en patient behöver remitteras vidare.
Att kontinuiteten är bättre i Nederländerna beror dock på att deras inspirerande välutbyggda primärvård. Närmare 100 % har en husläkare, i Sverige har – trots beslut om God och nära vård – bara tre av tio en fast läkare, och andelen ökar inte.
Kontrollerna skadar också kvaliteten, eftersom kontrollbyråkratin inskränker professionens handlingsutrymme
Men det är inte det som Timbro väljer att lyfta fram i sin rapport, utan att Nederländerna marknadiserat sin vård genom ett system med obligatoriska men konkurrerande sjukvårdsförsäkringar. ”Privata sjukvårdsförsäkringar för alla”, som Timbro tolkar det.
För en marknadsliberal tankesmedja som Timbro är dock det nederländska sjukvårdssystemet märkligt som förebild.
Det är dels dyrare än det svenska. Andelen som finansieras via skatten är visserligen lägre, men hälso- och sjukvårdsutgifter som andel av BNP (justerat för prisnivå) är högre i Nederländerna än i Sverige. Även i Timbros egna beräkningar skulle det bli dyrare om vi införde ett försäkringsbaserat system enligt nederländsk modell.
Det nederländska sjukvårdssystemet är dessutom hårt reglerat. Det finns i princip bara fyra försäkringsbolag att välja på, och de får inte göra vinst. I Nederländerna finns alltså den stenhårda reglering och vinstbegränsning som Timbro motsätter sig i Sverige.
Den norska avkommersialiseringsutredningen, som Arena Idé översatt till svenska, konstaterar att välfärdstjänster inte är som andra tjänster. Det är komplexa tjänster till utsatta brukare, där kvaliteten uppstår i mötet mellan omsorgsgivare och brukare, lärare och elev, vårdprofessionella och patienten. I det här mötet har den som ger omsorgen, undervisningen, vården ett informationsövertag. Om aktörer med vinst som överordnat intresse släpps in i välfärden krävs därför omfattande kontroller för att aktörerna inte ska lockas att utnyttja sitt informationsövertag för att göra vinst på bekostnad av sänkt kvalitet. More market, more regulation. Dessa kontroller är kostsamma. Kontrollerna skadar också kvaliteten, eftersom kontrollbyråkratin inskränker det handlingsutrymme som gör det möjligt för välfärdens medarbetare att använda sin professionella kunskap.
Ökad byråkrati är en ofrånkomlig baksida av marknadiserade system, och Nederländerna är inget undantag. Där tvingas husläkarna anställa assistenter för att hantera all administration som systemet med privata sjukförsäkringsbolag ger upphov till, ”det finns så många formulär och papper som du måste fylla i för vårdgivare, myndigheter och sjukförsäkringsbolag”.
Konkurrens mellan försäkringsbolag är inte lösningen. Lagen om valfrihetssystem, som infördes av den moderatledda alliansregeringen och som alla regioner genom en tvångslagstiftning måste tillämpa på sin primärvård, har inte heller löst problemet.
I Sverige kan läkare upplysningsvis när som helst och var som helst öppna en vårdcentral, en läkarmottagning eller vaccinationscentral. Även utan en nederländsk försäkringsreform råder det ”valfrihet” och ”konkurrens”. En primärvårdsaktör, som det heter i vårt sönderprivatiserade system, behöver inte ens ha en lokal, den kan vara helt digital. Nätläkarbolag kan bestå av en person som svarar i telefon någonstans på jorden, ger rådet ”åk till akuten” och sedan skickar fakturan för ”läkarbesök” till den vårdcentral där den som ringer är skriven. Som skickar den vidare till skattebetalarna.
Det svenska systemet är dessutom riggat för att öka andelen privata aktörer. Det är därför de har etableringsfrihet och obegränsat vinstuttag. Och det är därför Capio, ett bolag som ägs av fransk-australiensiska Ramsay Santé, redan öppnat över 100 vårdcentraler i Sverige.
Så sorry Timbro, vi har testat konkurrensutsättning. Den har inte levererat kontinuitet i primärvården och vård på rätt nivå. Utan överfulla akutmottagningar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
