debatt Det är uppenbart att kostnaderna för Sveriges kommuner riskerar att öka i och med M och KD:s klubbade budgetförslag. Möjligheterna att ändra i år blir små, skriver arbetsförmedlare Johan Berg.
Nedmonteringen av Arbetsförmedlingen (AF) har börjat. M/KD:s budgetförslag, som nyligen röstades igenom, innebär att myndigheten i år kommer att få 900 miljoner mindre i förvaltningskostnader, det vill säga kostnader för personal och lokaler.
I värsta fall riskerar 4500 anställda att behöva sägas upp i år. M, KD och SD, som stödde budgetförslaget, vill privatisera matchningsverksamheten.
Enligt den uppgörelse som ingåtts mellan S, MP, C och L kommer privatiseringen att gå i lås. Endast funktionsnedsatta berörs inte av reformen.
Enligt M/KD:s budgetförslag väntar neddragningar inom AF motsvarande 3 miljarder de närmaste tre åren – ett hårt slag för arbetslösa, arbetsgivare och anställda.
Men det är även ett hårt slag för landets kommuner. Mindre statliga anslag innebär givetvis att den statliga servicen i landet kommer att minska, en naturlig konsekvens av de borgerligas budgetförslag.
Budgeten innebär även att anslagen för stödinsatser till arbetssökande kommer minska med 2,7 miljarder.
Arbetslösheten riskerar att permanentas när arbetsförmedlare inte hinner med och när det inte finns insatser att erbjuda arbetssökande som egentligen är i behov av det. Detta kommer innebära påfrestningar på kommunerna i form av ökade kostnader för försörjningsstöd som följd.
AF:s förnyelseresa, som sjösattes 2014, innebär bland annat fokus på digitalisering av tjänster för arbetslösa och arbetsgivare. Syftet är att erbjuda tjänster som anpassas till kunders förändrade beteendemönster och önskemål. Digitaliseringen har inneburit att lokalkontor har lagts ned och kommuner har fått se hur den statliga närvaron har försvunnit.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en rapport konstaterat att 72 svenska kommuner, en fjärdedel av kommunerna, redan i dag saknar ett arbetsförmedlingskontor. Kommunerna tar ett stort ansvar för till exempel personer inskrivna i Af:s etableringsprogram, och en minskad statlig närvaro får negativa effekter framförallt för kommuner med många arbetssökande och nyanlända.
Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, menar att bristen på personal och statlig närvaro påverkar servicen och det visar också på hur viktigt det är att kommuner som vill och har ett behov, kan ta ett större ansvar för utförandet av arbetsmarknadspolitiska insatser.
En eventuell S-MP-regering med stöd av C och L får små möjligheter att ge kommunerna statsbidrag i den omfattning som behövs.
Men idag saknas både regelverk och finansiering för detta.
De borgerliga partiernas vägval är inget överraskande; de har varit tydliga med att de vill lägga ned AF till förmån för ett system där privata aktörer helt tar över utförandet av arbetsförmedlingstjänsterna.
Idag utförs redan 60 procent av tjänsterna av privata aktörer och insatserna kostade sex miljarder förra året att jämföra med AF:s förvaltningskostnader, som uppgick till drygt åtta miljarder.
Matchningen ska förbättras, menar de borgerliga, men både svensk och internationell forskning visar att en sådan reform snarare riskerar att gå snett med både försämrad matchning och ökade kostnader som följd.
Svenska kommuner tar ett stort ansvar för arbetsmarknadspolitiska insatser. År 2015 erbjöd 94 procent av kommunerna insatser, enligt en kartläggning av Institutet för arbetsmarknadspolitisk- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Kartläggningen visar att omfattningen av insatser varierar mellan kommunerna och att kostnaderna för dessa ökade mellan 2009 och 2015.
Det är uppenbart att kostnaderna för Sveriges kommuner riskerar att öka i och med M och KD:s klubbade budgetförslag,
Jobbskatteavdraget med skattesänkningarna på tio miljarder för de som har arbete kommer troligtvis inte innebära en minskad arbetslöshet i kommunerna.
Budgetutrymmet är så pass litet att en eventuell S-MP regering med stöd av C och L inte lär ge möjligheter för kommunerna att få statsbidrag i den omfattning som skulle krävas.
När AF:s anslag dras ned blir en naturlig följd att alltfler kommuner lär få se hur den statliga närvaron minskar, där fler arbetsförmedlingskontor kommer stängas ner. I ett längre perspektiv tycks kommunerna få förlita sig på privata aktörer.
Kommunerna kan även komma att behöva ta över ansvaret för de 22 000 personer som står längst ifrån arbetsmarknaden, för vilka Af:s insatser inte visar sig ha effekt Även det skulle i så fall innebära ökade kostnader för kommunerna.
Budgeten var M, KD och SD:s nyårshälsning till kommunerna. S, MP, C och L önskar god fortsättning.
Johan Berg är arbetsförmedlare
Fotnot: Den 30 januari klockan 1230 presenteras utredningen om arbetsförmedlingens framtid.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
