ledare Det som inte fick hända har hänt: Varken social distansering eller folkvett visade sig hjälpa när så många kommuner så länge misskött omsorgen om de gamla. De som skulle skyddas mest blev i stället de mest utsatta.
»Vi har hela tiden pratat om att försöka hindra smittan från att nå de äldre, nu har den gjort det«, konstaterade statsepidemiolog Anders Tegnell på en presskonferens 7 april.. Corona finns nu på äldreboenden i 18 av 21 län.
Värst är läget i Stockholm, där Kommunal larmar om att bristen på skyddsutrustning fortfarande är akut.
Hela 40 procent av avlidna över 70 år har bott på äldreboende i Stockholm, enligt Folkhälsomyndigheten. (8 april)
Den svenska modellen för äldreboende kanske är mer sårbar för sådana händelser, säger Tegnell i DN.
Hans företrädare Johan Giesecke medgav i Aktuellt att experterna varit alltför optimistiska om möjligheten att skydda de gamla: Dödstalen »pekar på problem i våra äldreboende som blir väldigt uppenbara«.
Men ökningen av döda i äldreomsorgen borde inte förvåna någon.
Det handlar om allt mer slimmade arbetsförhållanden i en av Sveriges största sektorer med 300 000 anställda och ansvar för omvårdnad av den femtedel av befolkningen över 65 som behöver det.
Äldrevården har inte samma tydliga lagstöd som skola och sjukvård. Och saknar dessa sektorers starka profession och brukare. Den organiseras efter snålhet och ska bara vara så bra som kommunens ekonomi tillåter. Det vill säga en ljummen matlåda i dörren istället för hemlagat med sällskap.
De pressade villkoren i sektorn har orsakat en omvänd social distansering av just de sårbara grupper som skulle skyddas.
Personalen har inte garanterade arbetskläder, saknar rätt till heltid, och sedan 1980-talet har arbetsbördan, mätt i antalet vårdtagare, tredubblats. På 1980-talet besökte en anställd i hemtjänsten i snitt 4 personer under ett arbetspass, idag är snittet 12.
Redan innan pandemin använde Stockholms stad uppemot 25 procent timanställda i äldrevården, initierat av den nya blågröna majoriteten. Hög personalomsättning och låg bemanning gör inte smittskyddet bättre.
Här saknas också krav på utbildning, etik, och minimibemanning.Den ekonomiska pressen har skapat en oacceptabel arbetsmiljö.
Lars Lindberg, vårdbiträde och tidigare chef i äldreomsorgen i Stockholm säger i Aktuelltinslaget att han känner sig medskyldig till ett system som kommer få mycket svårt att kunna vårda covidsjuka i deras hem.
»Det är så dåliga villkor och så dålig utbildning. Timmisar har ingen sjukpeng, de måste jobba fast de hostar, annars kan de inte betala hyran.«
Frågan hur de gamla mår av neddragningarna har tyvärr ett brutalt svar.
Äldreomsorgen har utsatts för neddragningar på sammantaget 23 miljarder de senaste 20 åren. 96 procent av kommunerna lägger också sparkrav på äldreomsorgen 2020.
I Arena Idés rapport Budget ur balans, gör Åsa Plesner från tankesmedjan Balans jobbet som SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, skulle ha gjort och visar hur tidigare och kommande sparkrav i äldrevården gör den vidöppen för virus.
Kommunals enkät till skyddsombud i hemtjänsten visar att 84 procent oroar sig för brist på skyddsutrustning och 42 procent rapporterar situationer där personal arbetat utan rätt skyddsutrustning.
Kommunals ordförande Tobias Baudin ser situationen som oacceptabel. Förbundet har också börjat lägga skyddsstopp där arbetsgivaren inte tar sitt ansvar, vilket exempelvis fått effekt på ett äldreboende i Stockholm.
Frågan hur de gamla mår av neddragningarna har tyvärr ett brutalt svar. Ungefär hälften lider av så svår näringsbrist att det försämrar immunförsvaret och chanserna att överleva ett virusangrepp. Med tillräckligt med mat ökar motståndskraften. Men denna viktiga förebyggande åtgärd fungerar inte om det är brist på personal, påpekade Yngve Gustavsson professor i geriatrik vid Umeå universitet i en intervju i P1 Morgon.
Han varnade även för den låga medicinska kompetensen på många boenden, som exempelvis gör att uttorkade äldre inte får dropp.
Socialstyrelsen har nu kommit med anvisningar om rutiner och arbetssätt när flera boende är sjuka och hur smittspridning kan minimeras. Andra storstadskommuner vaknar och säger, som Göteborg, att den situation som uppstått i Stockholms äldrevård »måste vi göra allt för att förhindra«. (DN 9 april).
Och bättre sent än aldrig.
Däremot ligger arbetsgivarna i SKR och Vårdföretagarna ännu lågt, trots att deras medlemmar har det yttersta ansvaret för skydd av både medarbetare och de gamla. De hade via villkoren kunnat göra mycket mer för att förebygga denna kris!
Att både statsministern och äldreministern uttrycker sin oro för det dåliga skyddet av äldre är bra. Men insikten måste följas av snara, konkreta åtgärder.
Hur ett samhälle behandlar sina äldre visar också hur anständigt samhället är. Förhållandena i äldreomsorgen avgör hur många gamla som överlever en pandemi. Med coronakrisen får vi ett kvitto på det höga priset för ett vanvårdat uppdrag i en vanvårdad sektor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
