Den sociala ekonomin ger möjlighet att öka inslagen av ekonomisk demokrati i samhället. Marknadsekonomin kan bli mer social, skriver EU-politiker Jens Nilsson (S) och Tommy Svensson (Arbetarrörelsens Tankesmedja).
När de privata företagen sökte sig in på välfärdssektorn fanns i det kontinentala Europa redan en stark ideell sektor som ett alternativ till den offentliga vården. Det fanns spärrar mot de privata vinstintressena.
När den offentligt dominerade välfärdssektorn öppnades för konkurrens i Sverige var det de vinstdrivna privata företagen som tog för sig. De sociala företagen kunde inte hävda sig mot de resursstarkare aktiebolagen.
I stället för en blomstrande marknad med många olika alternativ har vi vid sidan av den offentliga vården fått en stark koncentration till några få stora välfärdskoncerner ägda av riskkapitalbolag. Det offentliga monopolet har ersatts med inslag av privat oligopol.
Mot den bakgrunden är det inte förvånande att många kräver en ”non profit-princip” för privata aktörer inom den skattefinansierade välfärdssektorn eller åtminstone en begränsning av orimliga vinster.
Just sådana företag finns inom den sociala ekonomin. Hos dem är idealitet och nytänkande drivkrafter, inte privata vinster. Frågan är bara om dessa företag är tillräckligt många och starka nog för att vara ett verkligt alternativ. Och om de får chansen att utvecklas.
Det finns en uttalad vilja hos politiker i olika läger att det civila samhället eller de sociala företagen ska stå för en betydligt större del av välfärdstjänsterna i framtiden. Men hur ska det gå till?
Vårt intryck är att de sociala företagen inte vill expandera genom att andra företagsformer förbjuds, utan genom att regelverk och attityder ändras så att konkurrensen blir mer likvärdig.
Det är omvittnat att sociala företag har svårare att få fram kapital än aktiebolag. Det handlar om att göra den sociala ekonomin känd och erkänd hos politiker, tjänstemän och inte minst banker och andra kreditinstitut.
Ett annat stort hinder är upphandlingarna. Trots att EU:s direktiv för offentlig upphandling vill stärka kommuners möjlighet att ställa krav på “nonprofit”, utformas kraven i Sverige på ett sätt som i stället gynnar de kapitalstarka privata välfärdsföretagen.
De ideella företagen föredrar att uppdragen i stället fördelas genom LOV, lagen om valfrihet, där det är brukaren som väljer. Socialdemokraterna och LO vill att lagen reformeras eller avskaffas.
En annan konfliktpunkt är hur mycket den privata välfärdssektorn ska regleras. Visst måste kvalitet säkras, men om regelverket blir alltför detaljerat riskerar poängen med olika utförare att försvinna.
Att reformer behövs inom välfärdsmarknaden är uppenbart. Men förändringar som syftar till att stödja de sociala företagen bör rimligtvis genomföras i dialog med dessa. Det är för att stödja en sådan som den svenska S-gruppen i Europaparlamentet och Arbetarrörelsens Tankesmedja i dag vid ett seminarium i Stockholm presenterar skriften Upptäck den sociala ekonomin. Särskilt vänder vi oss till andra inom arbetarrörelsen.
Intresset för ideella eller sociala företag borde vara stort inom Socialdemokraterna. Partiet delar många av de värderingar som är grunden för de sociala företagen. Delaktighet, demokratiskt styre, medlems- och samhällsnytta är gemensamma värden.
Den sociala ekonomin ger möjlighet att öka inslagen av ekonomisk demokrati i samhället. Marknadsekonomin kan bli mer social, med en annan blandning av privat, offentligt och socialt företagande än i dag.
På lokal och regional nivå finns stor kreativitet och ett brinnande engagemang. Många kommunalpolitiker har lagt fram ambitiösa program inom den sociala ekonomin.
Det finns dock inom arbetarrörelsen en skepsis mot ideell verksamhet inom välfärden. Civilsamhället i bred mening har ibland setts som uttryck för en borgerlig samhällssyn, något som stått i vägen för uppbyggnaden av det starka samhället.
I förslaget till nytt socialdemokratiskt partiprogram, som ska beslutas på partikongressen i april 2013, är den reserverade hållningen till begreppet civilsamhället ersatt med ett erkännande av dess roll och betydelse för demokratin och tilliten och gemenskapen i samhället.
Nu är det dags att upptäcka och ta tillvara kraften och möjligheten i den sociala ekonomin.
Jens Nilsson, Europaparlamentariker (S) och tidigare kommunalråd i Östersund
Tommy Svensson, redaktör vid Arbetarrörelsens Tankesmedja och författare till skriften Upptäck den sociala ekonomin.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
