debatt Efter snart tre år med ett virus som påverkar våra liv dagligen, närmar vi oss nu en av pandemins mest avgörande tidpunkter. När vi går mot detta läge är det viktigt att alla nationella regeringar får med sig sin befolkning, skriver Péter Krekó.
Nedstängningar, restriktioner och folkhälsoåtgärder har splittrat västerländska samhällen. Även i europeiska länder där vaccinationsfrekvensen är anmärkningsvärt hög – som Spanien (80 % helt vaccinerade), Italien (75 %), Frankrike (73 %), Tyskland (71 %) och Storbritannien (70 %) – har fientlighet mot läkare och läkarkåren vuxit under de senaste två åren. Trötthet, förlust av frihet och, i vissa fall, hanteringen av covid-19 av nationella regeringar, har satt tålamodet på prov och givit grogrund för pseudovetenskap.
Trots påfrestningar har dock förtroendet för experters utlåtanden hittills hållit i sig i stora delar av Europa. En undersökning, som genomfördes förra året, fann anmärkningsvärt höga nivåer av förtroende för den vetenskapliga opinionen. Ett uttalande, utfärdat av EU-kommissionen kort efter offentliggörandet av undersökningen, tillkännagav glatt att “9 av 10 EU-medborgare (86 %) anser att det övergripande inflytandet från vetenskap och teknik är positivt” och att Europas medborgare alltid ser forskare och deras egenskaper, inklusive intelligens (89 %), tillförlitlighet (68 %) och att samarbeta (66 %), i ett positivt ljus.
Mer än två tredjedelar (68 %) av de tillfrågade angav också att forskare borde vara fria att ingripa i politiska debatter för att säkerställa att beslut underbyggs med bevis. Detta har förvisso varit fallet i många europeiska länder, där chefsläkare och vetenskapliga rådgivare till nationella regeringar har tagit sig ur mörkret och blivit en daglig informationskälla.
Dessa uppgifter, och andra undersökningar som genomförts de senaste två åren, skulle tyda på att allt är bra. Men är det verkligen så? I samma undersökning kan man också se en oroande underström av tvivel, särskilt i länder där vaccineringen förblir katastrofalt lågt, som i Slovakien (48 %), Rumänien (41 %) och Bulgarien (28 %).
Till exempel tror 28 procent av européerna att covid-19-viruset producerades och släpptes från ett hemligt laboratorium, som en del av en global strategi för att kontrollera våra friheter.
Och undersökningen visade att en av fyra (26%) tror att ett botemedel mot en av världens största dödsorsaker, cancer, redan finns. Denna åsiktsgrupp, även om den är en minoritet, är inte bara koncentrerad till länder där institutionell skepsis har etablerat sig, utan finns också i väst- och nordeuropeiska länder, där förtroendet för institutionerna vanligtvis är starkt.
Det skulle också vara välkommet att se mer ödmjukhet och generositet i vaccinernas geopolitik
Under pandemin har jordmån uppstått för förnekelse och alternativa ”fakta”. Desinformation, kallad ”sanningen”, delas nu brett på nätet. Regeringars misstag och anklagelser om covid-relaterad korruption har gjort att trovärdigheten hos tidigare tillförlitliga källor har skadats. Och i vissa fall har hanteringen av viruset för politiska syften spräckt den känsla av samhörighet som fanns 2020. I detta klimat, där vetenskapsläsbarheten redan är på låg nivå, ses bedömningarna av några av våra smartaste vetenskapshjärnor inte längre som opartiska.
En del av detta är förutsägbart. När allt kommer omkring drivs folkhälsoåtgärder till stor del av vetenskapliga data, som få av oss lätt kan förstå. Denna brist på läskunnighet ger ett utrymme för pseudovetenskap och vaccinationstvivel att slå igenom. Undersökningen ovan gör detta tydligt.
Där ombads de tillfrågade att göra ett ”quiz” bestående av elva vetenskapliga uttalanden, från antibiotikas effekt på virus och bakterier till ursprunget till den globala uppvärmningen.
Forskare beräknade sedan ett ‘noggrannhetspoäng’ från dessa svar och fann att i länder som Rumänien och Bulgarien kunde endast 2 och 4 procent av de tillfrågade ge minst 8 korrekta svar, medan denna kvot var över 40 procent i länder som t.ex. Belgien, Sverige, Irland och Luxemburg. Denna skillnad speglar vaccineringsgraden i många fall, och antyder att det finns en skillnad i förtroende och utbildning i många delar av Europa.
Detta är naturligtvis oroande – men hur kan vi fånga detta, samtidigt som vi värnar samarbete för det allmännas bästa?
För det första vore det välkommet att se politiker som är raka mot den europeiska allmänheten. Falska förutsägelser, frekvent återkommande dystra – och i många fall misskrediterande – bilder och en politisering av sjukvården fortsätter att undergräva medborgarnas förtroende. Om politiker istället erkände att de “ännu inte vet”, eller inledde uttalanden med att de är baserade på “aktuell kunskap”, skulle hjälpa till att ställa om förväntningarna och skydda vetenskapliga rådgivare.
Det skulle också vara välkommet att se mer ödmjukhet och generositet i vaccinernas geopolitik: medan västerländska politiker jagar sina medborgare med tredje och fjärde dosen, är tillgången fortsatt knapp i stora delar av utvecklingsvärlden. En jämnare fördelning av vaccin skulle göra det mindre troligt att dödliga varianter skulle dyka upp i periferin och skapa ytterligare cykler av kaos som kan undvikas. Det skulle också skingra några av myterna om Pfizer, Moderna och AstraZenecas motiv.
Sådana åtgärder skulle förstärka trovärdigheten och ambitionerna inte bara för våra statliga institutioner, utan även privata leverantörers engagemang i samband med pandemin, och i sin tur urholka de många felaktiga, och ofta bedrägliga, anklagelserna från pseudovetenskapliga grupper.
Efter nästan tre år av covid som påverkar våra liv dagligen, närmar vi oss nu en av pandemins mest avgörande tidpunkter. Vi har behandlingar i stor skala för användning över hela världen, och vi kan se en utgångspunkt från denna kris och ett återställande av våra friheter.
Det är viktigt, när vi går mot detta läge, att nationella regeringar får med sig sin befolkning. Att agera ärligt, i linje med vetenskapliga åsikter, utan att känna sig tvungen att ge falsk säkerhet, är det bästa sättet att hålla samman.
Péter Krekó är chef för Political Capital Institute, en tankesmedja baserad i Budapest, Ungern.
En längre version av denna text har publicerats hos Eurozine.
Översättning från engelska: Jonas Nordling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
