debatt Våra nationella politiker har frivilligt lämnat makten över skolan till kommunala och privata huvudmän. Jag efterlyser en stor politisk överenskommelse om svensk skola med en omfattande plan för ökat statligt engagemang, skriver, Åsa Fahlén ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Landets lärare vittnar i dag om en ohållbar arbetssituation med ökande stress och bristande förutsättningar för att klara det viktiga uppdraget.
Skolverkets senaste prognos visar att det kommer att saknas omkring 80 000 lärare i Sverige år 2031. I slutet av juni fanns det cirka 8 800 obesatta lärartjänster i landets skolor, enligt siffror från Arbetsförmedlingen.
Situationen är alltså mycket allvarlig. För att få lärarna att stanna kvar i yrket handlar det om satsningar på arbetsmiljö och på fortsatt god löneutveckling.
Det finns exempel på kommuner som försöker göra något åt bristen på lärare. Men det finns kommuner där hälften av högstadieungdomarna går till klassrum utan behöriga lärare.
Det behövs mer för att komma tillrätta med lärarbristen. Den är bland annat en följd av att kommunerna inte har klarat ansvaret för arbetsvillkoren och löneutvecklingen.
Försöken med att lärarstudenterna får möjlighet att kombinera arbete med studier, och få lön av skolhuvudmannen för såväl arbete som studier, är lovvärt. Men det måsta följas upp noga, så det inte får negativa effekter för de ordinarie lärarutbildningsprogrammen.
Bättre arbetsmiljö och löneutveckling för alla lärare är långsiktigt viktigare än alla alternativa vägar som nu prövas. Här kan en satsning på lärarassistenter för att avlasta lärare vara en viktig pusselbit.
Akuta insatser måste också kombineras med mer långsiktiga. Till exempel bör mer göras för att locka tillbaka de ca 40 000 lärare som i dag arbetar utanför skolan. Det skulle dessutom få mer omedelbar effekt.
Sanningen är att vi är långt från en likvärdig skola i dag. Den långsiktiga trenden talar för ökad splittring och segregation.
Våra nationella politiker talar gärna om skolan, och vill ge sken av handlingskraft.
Men de har frivilligt lämnat makten över skolan till närmare 300 kommunala och knappt 1 000 privata huvudmän. Ändå talar de till oss som om de äger makten över skolfrågorna.
De har inte längre egentlig makt över skolan som istället alltmer styrs av marknadstänkande. Och de som har makten har inte kunnat göra det som behövs.
Trots att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Liberalernas partiledare Jan Björklund låter allt mer samstämda om att staten måste ta ett tydligare ansvar för skolan, så är de inte överens om vägen dit.
Om politikerna ska kunna ta ett verkligt ansvar för skolan måste de se till att ändra skolans styrsystem. Det kräver en prioritering som sätter skolans och landets intressen främst, och det kommunala självstyret och bolagens självständighet i andra rummet.
Sanningen är att vi är långt från en likvärdig skola i dag. Den långsiktiga trenden talar för ökad splittring och segregation. Det behövs konkreta insatser i styrningen och finansieringen av skolan. Skolan bör verka som en motkraft till exempelvis bostadssegregationen. Alla elever, oavsett bakgrund, måste få likvärdiga möjligheter.
Var tredje gymnasieelev tar inte en gymnasieexamen. Det är ett enormt svek från samhället. För att vända detta behöver lärare få mer tid för varje elev, tiden för de centrala delarna i lärarnas arbete måste värnas – undervisningen med förberedelser och efterarbete.
Det handlar också om att tidigt kunna ge varje elev det stöd den behöver för att nå skolans högt ställda mål. Då behöver skolan bli mer likvärdig. Detta är den viktiga frågan som höstens val måste handla om.
Jag efterlyser en stor politisk överenskommelse om svensk skola. Om inte innan valet så måste den komma så fort som möjligt efter valet. Till den hör en omfattande plan för större statligt engagemang i skolan, liksom en plan för skolans finansiering.
Vi behöver en gediget utbildad och välbetald lärarkår som får goda möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Samtidigt behöver de få stöd från hela skolsystemet där stat, huvudman och skolledning ger rätt förutsättningar för läraren.
Åsa Fahlén är ordförande för Lärarnas Riksförbund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
