Debatt Det kontroversiella förslaget om nätövervakning kan falla. Det vore i så fall välkommet, skriver Olof Kleberg.
Sveriges aktiva EU-kommissionär Ylva Johansson har avgått. Med henne faller kanske det förslag som hon lagt ner allra mest emotionell kraft på. Det gäller chat control, det förslag som hon engagerat sig för sedan 2022. En kontroll- och insynslag som skulle kunna bekämpa de förfärande många fallen av sexuella övergrepp mot barn som förekommer på nätet.
Syftet är gott. Men alla syften leder inte till goda resultat. Chat control är ett övertydligt exempel.
Värre än Stasi
I korthet gick Ylva Johanssons plan ut på att alla nättjänstbolag skulle tvingas att lagra och skanna all kommunikation på nätet: e-post, bilder, filmer, länkar. Bolagen måste bygga in bakdörrar för att kunna skanna också krypterade meddelanden. Med hjälp av AI skulle misstänkta barnövergrepp på så sätt kunna spåras. Men fullt rimlig kryptering skulle brytas (bland annat på populära chattar som Whatsapp och Signal), journalistikens källskydd urholkas. Till synes så enkelt, med så svåra, negativa följder.
Det är ju all vår digitala konversation som ska genomgå kontroll, från fina sommarminnen och snack mellan kompisar till diskussioner om Rysslands krig eller korruption. Begränsningen till sexuella övergrepp kommer inte att respekteras, det visar all erfarenhet. Repressiva regimer kommer att glädjas över att få öppen insyn.
”Inte ens Östtysklands Stasi hade en övervakning på den här nivån”, har dataprofessorn Stefan Axelsson sagt. Internationellt har kritiken varit hård. FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter har bestämt avrått från förslaget.
Fortsatt motstånd
Förslaget stötte på brett motstånd i Europaparlamentet. Från höger till vänster röstade man 2023 nej.
Ungern, knappast yttrandefrihetens väktare, lade då som EU:s ordförandeland i höstas fram ett ”kompromissförslag”: e-post och texter skulle undantas från kontroll. Dessutom skulle tillstånd från avsändaren krävas. Men med tillägget: den som inte samtycker till skanning avstängs från möjligheten att alls sända bilder eller filmer.
Detta ”mjukare” förslag nickade Sveriges regering samförstånd till nu i höstas. Stor förbättring, hävdade justitieminister Gunnar Strömmer som så gärna strömmar med i floden av i dag så vanliga auktoritära åtgärder. Han medgav att det är ett problematiskt område men att ”det måste få ta tid” att vänja sig. Nu kanske Strömmer borde fundera på om det i stället är dags att strömma tillbaka i fråga om nätövervakning. Det finns flera skäl.
Vi kan utgå ifrån att Europaparlamentet fortsatt kommer att göra motstånd mot denna kosmetiskt mjukare modell. Alla svenska EU-parlamentariker uttalade sig vid EU-valet i somras emot chat control. Alla – utom Socialdemokraterna som höll fast vid partikamraten Ylva Johanssons förslag.
En svag bas
Man kan förvänta sig att dessa fem S-ledamöter får det ensamt i Europaparlamentet – S-gruppen PES gick ju emot Ylva Johanssons tanke för ett år sedan.
Ett andra viktigt skäl är att EU:s ledning byter ansikte. Nytt ordförandeland blir nu Polen, lett av en demokratisk regering under Donald Tusk. Och ny inrikeskommissionär efter Ylva Johansson blir österrikaren Magnus Brunner, tidigare finansminister.
Tusk och Brenner är inte vilka som helst. Deras länder tillhör dem inom EU som är bestämda motståndare till chat control. Vid sidan av Tyskland förstås, som har sina smärtsamma historiska erfarenheter av totalövervakning.
Tidöpartierna har en svag bas för att driva chat control vidare. De har bara stöd från, naturligtvis, Socialdemokraterna. SD går emot tillsammans med V, C och Mp. Kanske vänder strömmen till sommaren 2025.
Olof Kleberg, Tidigare chefredaktör på frisinnade Västerbottens-Kuriren
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
