debatt Efter M-satsningen på poliserna i partiets budgetförslag ser vi nu fram emot vad som ska komma på skolområdet, skriver Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Igår presenterade Moderaterna första delen av sin budgetmotion med en stor satsning på polisen. Bland annat med en säkert välmotiverad höjning av polislönerna. Nu ser vi fram emot vad som ska komma på skolområdet i partiets budgetförslag.
I många avseenden finns det likheter mellan polisyrket och läraryrket.
- Båda är yrken som tagit form under det moderna Sveriges framväxt och vars grundläggande uppdrag i stor utsträckning inte ändrat sig över tid.
- Men de är också yrken som plågats av en tilltagande administrativ börda samtidigt som det professionella ansvaret urholkats.
Pålagorna har till och med gått ut över respektive professions kärnuppdrag.
- Till det kommer ytterligare en likhet. Den stora personalbristen.
Skolverket har angett att det inom de närmaste fem åren behövs 77 000 lärare.
För polisens del har Moderaterna satt upp målet om 10 000 fler poliser till 2024. Båda professionerna har ett likartat problem när det gäller att locka ungdomar och många stolar på utbildningarna har gapat tomma.
- Det finns också stora likheter vad det gäller löneläget för poliser och lärare.
Enligt de senast tillgängliga jämförelsetalen från SCB har grundskollärare en medianlön per månad på 32 900 kronor och poliser 33 400.
Den lärarbrist som nu är ett faktum bidrar säkert till det bråk och stök i skolan som i förlängningen kan bli en polisiär fråga.
Men det finns också stora skillnader.
Båda professionerna kräver numera högskoleutbildningar men med betydande skillnader i utbildningslängd.
Medan poliser har en utbildning på två och ett halvt år, med det sista halvåret i betald praktik, så är längden på en lärarutbildning upp till fem och ett halvt år.
Högre studieskulder och utebliven inkomst under längre tid påverkar förstås läraryrkets livslön.
För polisernas del har Moderaterna nu lovat en helt igenom betald polisutbildning redan från hösten 2019.
Dessa insatser för polisen är säkert bra, men vi utgår från att Moderaterna också tar lärarbristen på största allvar. Den lärarbrist som nu är ett faktum bidrar säkert till det bråk och stök i skolan som i förlängningen kan bli en polisiär fråga.
Bristen på legitimerade och behöriga lärare är också ett allvarligt hot mot skolans kunskapsuppdrag. Var tredje elev ur en årskull lyckas inte med sin skolgång. Det handlar om över 30 000 ungdomar varje år som riskerar att hamna i arbetslöshet, utanförskap och i kriminalitet.
Skolan och lärarna har en central roll i det brottsförebyggande arbetet. Därmed är vi helt övertygade om att Moderaterna slår vakt om den satsning för ökad likvärdighet i skolan som finns i regeringens budget.
Nu är frågan vad Moderaterna har för medicin mot lärarbristen, när levereras de utlovade lärarlönesatsningarna och vad ska Moderaterna göra för att lärarutbildningen ska bli ett attraktivt utbildningsval?
Samma fråga kan förstås riktas till andra partier men nu är Moderaterna först ut att presentera sina satsningar.
Åsa Fahlén är ordförande i Lärarnas Riksförbund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
