Ett statligt bolag med hybris och en regering utan förmåga till ekonomiskt ansvarstagande är den absolut sämsta kombinationen.
Nuon kostade 100 miljarder. Det är Sverige största och sämsta affär någonsin – för av alla de pengarna gick 40 miljarder upp i rök. Det kan ingen kritik från riksdagens konstitutionsutskott ändra på.
Men KU-följetongen, som nu är avslutad, visar något annat. Att vi har en regering som inte alls kan hålla ordning och reda i statens finanser. Och som inte tar ansvar för sina handlingar. Nuon-affären är helt enkelt en regeringsblunder som saknar motstycke. Från början till slut.
Miljöpartisten Peter Eriksson, ordförande i KU, har under den här processen slagit rekord i knastertorra och därför sylvassa uttalanden. Vad sägs till exempel om: ”Det är ju en känslig fråga det här eftersom det finns lite olika versioner i regeringskretsen.”
De ”olika versionerna” innebär i korthet att statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg nekar till att ha vetat något om Sveriges största kontantaffär genom historien. Deras vetskap finns dokumenterad. Ändå skyller de alltihop på den dåvarande näringsministern Maud Olofsson. Hon har i sin tur vägrat att förhöras av KU – eftersom hon då skulle vara tvungen att avslöja Reinfeldt och Borg.
Maud Olofsson ”tvingas solka sitt eftermäle för en större sak”, som Nuon-avslöjaren Andreas Cervenka så träffande har beskrivit det i Svenska Dagbladet. Olofsson vill inte vara den som slutligen mosar alliansens chanser i höstens val. Vem vet vilken press hon har utsatts för.
Ingen har väl hittills övertygats av Fredrik Reinfeldts ”Jag visste inget”-strategi. Skulle han inte ha koll på en 100 miljarder-affär i ett statligt bolag som till och med omskrevs i affärspressen? Med KU-beslutet igår skjuts Reinfeldts pinsamma förnekanden slutligen i sank. Inte bara Maud Olofsson utan även han kritiseras av KU. Därmed blir Nuonaffären en officiell plump i statsministerns protokoll, som han inte slipper undan.
Att KU är oeniga om att kritisera Reinfeldt gör ingen skillnad. Alliansen motsätter sig naturligtvis kritiken av strikt partipolitiska skäl. De hade aldrig i livet låtit Göran Persson eller Stefan Löfven komma undan med någon Nuon-affär.
Att den nuvarande regeringen är oförmögen att sköta skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt är bara den första slutsatsen som måste dras av skandalen runt Nuon.
I nästa skede reser sig stora frågor av principiell vikt. Hur ska ägaren, alltså regeringen, i fortsättningen handskas med statliga bolag som drabbas av kvartalskapitalistisk galenskap och vill slänga skattebetalarnas pengar i sjön? Vilka kontrollmekanismer och maktbefogenheter finns för politikerna att sätta stopp?
Det är många som har gjort bort sig i Nuon-affären. Och väldigt många fler som blivit svikna. En sak är säker. Ett statligt bolag med hybris och en regering utan förmåga till ekonomisk ansvarstagande är den absolut sämsta kombinationen. Nu måste både väljare och folkvalda se till att något liknande aldrig händer igen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
