Ledare Riksrevisionen underkänner skolpengen. Kommunala skolor missgynnas. Men inget tyder på att regeringen kommer att agera.
Ett offentligt system som dränerar den egna verksamheten. Just så absurd är skolpengen. Ingen annanstans i världen används skattemedel för att främja privata friskolor framför offentliga skolor. Den enhetliga skolpengen är orättvis eftersom de kommunala skolorna har ett mer omfattande uppdrag. Kommunala skolor är till skillnad från fristående skolor skyldiga att ta emot nya elever. De avkrävs alltså en viss överkapacitet. Ett mönster är att de kommunala skolorna står kvar med lokaler som de inte kan utnyttja när friskolor bildas. Det är svårt att snabbt ställa om och en viss extra kapacitet måste behållas. Konsekvensen blir stigande kostnader.
Allt detta är väl känt. I den proposition som Carl Bildts regering lade fram och som riksdagen antog 1993 stod det att friskolor ska få ett bidrag som motsvarar 85 procent av kommunens genomsnittskostnad. Skälet till de olika nivåerna var just att de kommunala skolorna har fler skyldigheter än de fristående.
Risken för att Riksrevisionens rapport hamnar i papperskorgen är stor
Efter riksdagsvalet 1994 fick Sverige åter en socialdemokratisk regering. Efter krav från Miljöpartiet höjdes nivån i skolpengen och blev lika stor för offentliga och fristående skolor. I efterhand har både ledande socialdemokrater och miljöpartister medgett att det var ett felaktigt beslut.
I den så kallade Åstrands utredning (SOU 2020:28) föreslogs att skolpengen återigen bör vara differentierad. I början av sommaren lade också den socialdemokratiska regeringen fram en proposition som byggde på Åstrands förslag. Tanken var att de kommunala skolorna skulle få en högre skolpeng när det kunde visa att de hade högre kostnader. I riksdagen avslog dock M-KD-L-C-SD förslaget.
Nu har Riksrevisionen publicerat en rapport som visar samma sak, att skolpengen missgynnar kommunala skolor. Riksrevisionen menar därför att en statligt fastslagen schablon bör användas för att beräkna skolpengen till fristående skolor. Rapporten har till och med fått M-KD-L-regeringen att reagera. I en skrivelse till riksdagen meddelar regeringen att ”skillnaden i ersättning mellan kommunala och enskilda huvudmän” bör ”bygga på en analys av faktiska kommunala kostnader”.
Frågan är dock vad som händer nu. Hittills har Tidöpartierna och C satt käppar i hjulet. I Tidöavtalet finns förslag om sanktioner mot skolor med låg kvalitet, men inget sägs om att differentiera skolpengen. Risken för att Riksrevisionens rapport hamnar i papperskorgen är stor. Hittills har friskolelobbyn varit sensationellt framgångsrik. Som Johan Enfeldt skriver på LO-bloggen borde regeringen, om den menar allvar med sin skrivelse, lägga fram propositionen från i somras igen, men ”det inte är mycket som tyder på att det är aktuellt”. Det är bara att instämma. Visserligen har Liberalerna öppnat för förändringar, men L lär knappast få med sig M, SD och KD.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
