LEDARE I slutet av maj 2018 presenterade Socialdemokraterna en handlingsplan för arbetsmarknaden. Den inleddes med krav på att avskaffa allmän visstid och sätta stopp för hyvling. Facken jublade och temperaturen i valrörelsen steg.
Allmän visstid är den enda form av tillfällig anställning där arbetsgivaren inte behöver motivera varför den är tidsbegränsad. Den som har mött medlemmar inom förbund som Handels och Kommunal förstår varför den skapar otrygghet. Ofta tar den formen av SMS-anställningar, där arbetstagaren varken vet hur mycket jobb som kommer att erbjudas eller när det ska utföras.
Lika plötsligt kan en hyvling införas. Då kräver arbetsgivaren att de anställda ska gå ner i arbetstid. I annat fall riskerar de att bli uppsagda. Även hyvlingen skapar stress och osäkerhet och det är i princip bara LO-medlemmar som drabbas.
För några månader sedan kom den offentliga utredningen ”För hållbart arbetsliv över tid” som tog upp just dessa frågor. Utredaren Anders Wallners förslag var modesta. Han ville varken ta bort den allmänna visstiden eller möjligheten att hyvla tjänster, men föreslog några små steg i rätt riktning.
Wallner menade att personer med visstid snabbare skulle garanteras en fast anställning och att arbetsgivaravgifterna borde differentieras med högre avgifter för osäkra jobb. Han föreslog också att en arbetstagare skulle ha rätt att säga nej till att tjänsten blev nedhyvlad i tid utan att det skulle vara skäl för uppsägning.
Utredningen måste kunna komma med förslag som handlar om hyvlade tjänster och allmän visstid. I annat fall kommer det att bli svårt att upprätthålla den maktbalans på arbetsmarknaden som januariavtalet stadgar.
Nu har arbetsmarknadsminister Ylva Johansson beslutat att slänga Wallners utredning i papperskorgen. Hon tycker visserligen att idéerna är goda, men hon har inte fått med sig Centern och Liberalerna och menar att januariavtalet därmed sätter stopp för förslagen. Utredningen går inte ens ut på remiss. Varför så bråttom?
Det står varken något om allmän visstid eller om hyvlade tjänster i januariavtalet. I punkt 20 i avtalet står däremot att undantagen i turordningsreglerna ska bli ”tydligt utökade”. Om undantagen ska bli fler behövs samtidigt en motvikt för att upprätthålla maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter. Av det skälet borde Wallners förslag ha varit starka förhandlingskort när januariavtalet ska omsättas i praktisk politik.
Det är möjligt att Ylva Johansson inte vill riskera det långsiktiga samarbetet med Liberalerna och Centern och därför valt att ligga lågt. Men hållningen har ett pris. När socialdemokraterna presenterade sitt valmanifest våren 2018 var Handels ordförande Susanna Gideonsson en av talarna. Hon såg manifestet som en ”stor framgång”. Nu har hon skrivit ett frustrerat inlägg i LO:s tidning Arbetet där hon menar att Socialdemokratin inte borde ta på sig rollen att föra ut borgerlig politik.
Aktiva inom arbetarrörelsen behöver också få reda på hur januariavtalet ska tolkas. Regeringen har lovat att uppfylla det som står i avtalet, men innebär det även ett lock på andra frågor som hör till samma områden som avtalats? I så fall krymper drastiskt utrymmet för praktisk politik.
Nu ska direktiven till den nya offentliga utredningen om arbetsrätten formuleras. Det ger Ylva Johansson en ny chans. Avgörande är att uppdraget inte blir alltför smalt. Utredningen måste kunna komma med förslag som också handlar om hyvlade tjänster och allmän visstid. I annat fall kommer det att bli svårt att upprätthålla den maktbalans på arbetsmarknaden som januariavtalet stadgar.
Stora fackliga grupper förkastar helt skrivningarna om arbetsrätten i januariavtalet, men det finns ett visst utrymme att ta strid inom avtalets ramar. Den möjligheten borde regeringen utnyttja.
Två saker kommer nu att ske parallellt. Arbetsmarknadens parter kommer att förhandla om arbetsrätten och en offentlig utredning ska tillsättas om samma sak. Om parterna inte kommer överens ska regeringen lägga fram en proposition utifrån utredningens förslag.
Upplägget sätter hård press på de fackliga organisationerna. Svenskt Näringsliv vet på förhand att arbetsrätten kommer att ändras i riktning mot vad de själva önskar om det inte blir någon uppgörelse med LO, TCO och Saco.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
