August Palm förfasades över kvinnorättsrörelsen i Amerika under sin resa dit. I dag finns skäl för svenska kvinnor att ta inspiration av den amerikanska feminismen eftersom pendeln verkar svänga till deras fördel i USA.
År 1900 anländer den svenska socialdemokratins fader, August Palm, till Amerika. Under några månader, skriver SvD:s Karin Henriksson i sin nya bok Vänstern i USA, reser han runt och håller föredrag på olika arbetarklubbar, från New York till Minneapolis och St. Paul.
Palm stöter också ihop med några kvinnoröstskämpar – de första feministerna – och grips av instinktiv motvilja, typisk för tiden. Kvinnorna i USA, skriver han, »omhuldas på alla möjliga sätt«.
Han gissar att det beror på att det i nybyggarlandet har varit kvinnobrist. Som en följd av rådande situation, har amerikanskorna blivit »bortskämda och pocka på företrädesrättigheter, privilegier, uppmärksamhet och skydd i både tid och otid«. Nej, bättre då med de förnöjsamma systrarna hemma i Sverige.
Numera, när USA sedan länge framstår som det mest konservativa av alla västländer, är det lätt att glömma bort att den moderna kvinnorörelsen faktiskt föddes där.
Långt innan svenska kvinnor började formulera ett motstånd mot den hatade förmyndarlagen, än mindre höja rösterna i frågan om allmän rösträtt, slogs amerikanska feminister för lika rättigheter, även för tillgång till fri abort.
Eller som kväkaren och kvinnorättspionjären Sarah Grimké en gång skrev: »I ask no favors for my sex. All I ask of my brethren, is that they will take their feet from off our necks.«
Inför valen 2018 och 2010 ryckte demokraterna upp sig. Många nya kandidater, inte minst kvinnor, ställde upp för partiet.
Desto sorgligare att många delstater i dagens USA, med en allt mer konservativt dominerad Högsta Domstol (exakt hur konservativ får man klart för sig när man ser den bioaktuella filmen »RBG« om domaren och kvinnorättskämpen Ruth Bader Ginsburg), lutar alltmer åt att inskränka aborträtten.
Allt är dock inte nattsvart.
Hillary Clintons historiska förlust mot den superpatriarkale Donald Trump kommer kanske att kunna betraktas som kulmen på en lång period då USA stegvis har avlägsnat sig från pionjärtidens och 1970-talets jämställdhetsideal. För det finns trots allt tecken på att pendeln håller på att slå tillbaka.
På samma sätt som den amerikanska vänstern befinner sig i en bättre sits än på länge, med en större öppenhet för fördelningspolitik och med några starka politiker som affischnamnen Bernie Sanders och Elizabeth Warren i fronten, anser många att den amerikanska kvinnorörelsen håller på att vakna till liv.
Inte minst för att Donald Trumps uttalat antifeministiska politik inspirerar till motstånd. Inför valen 2018 och 2010 ryckte demokraterna upp sig. Många nya kandidater, inte minst kvinnor, ställde upp för partiet. Kvinnor i USA, som är mer benägna än män att rösta, lägger oftare sina röster vänsterut.
Tendensen är ännu tydligare bland de yngre väljarna. Bland unga kvinnor är domare Ruth Bader Ginsburg en hjälte, ständigt aktuell i flödet under smeknamnet »Notorious RBG«.
I trendkänsliga Sverige har strömningarna förstås registrerats. Det är ingen slump att förre akademiledamoten Sara Danius knytblus blev högsta mode: den amerikanska, superradikala 70-talsfeminismen är tillbaka!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
