Julia Langels

Debatt Det krävs ett starkare skydd av id-handlingar.

Kvinnan står på Arlanda med passet i handen. Ledigheten är beviljad, resväskan är packad och hotellet är betalt. Syftet med resan är att få andrum från vardagen i Sverige. En vardag som har börjat präglas av hotfulla SMS från en före detta pojkvän. I det senaste SMS:et står det att han ska förstöra hennes liv. Men hon kommer aldrig förbi passkontrollen. Passet är förlustanmält – men inte av henne själv. Det är 2024, men Polismyndigheten hanterar fortfarande förlustanmälningar på telefon med så kallade kontrollfrågor. Hon får vända hem igen med den orörda resväskan.

Två dagar senare inkommer ett digitalt meddelande från Kivra, en tjänst som skickar och tar emot digital post, med en kopia av förlustanmälan. Det är en anmälan som hon själv inte har gjort, och misstanken faller direkt på expojkvännen, som hade vetskap om att hon skulle resa iväg.

Att förlora kontrollen över sina id-handlingar påverkar även rörelsefriheten

Det enda som behövs för att förlustanmäla en annan persons id-handling är att besvara enkla kontrollfrågor om namn, personnummer och familjemedlemmar. Svaren går ofta att hitta på nätet. Om man har haft en nära relation är de uppgifterna också ofta kända av förövaren. Ingen legitimering av mobilt BankID krävs.

Utgifterna för resa, hotell och förlorad arbetsinkomst får kvinnan inte igen, eftersom hennes polisanmälan lagts ned. Dessutom tvingas hon att betala 500 kronor för ett nytt pass. Rädslan för att den nya id-handlingen också kommer att förlustanmälas är överhängande, eftersom svenska medborgare som högst kan beviljas tre vanliga pass under en femårsperiod.

Ekonomiskt och materiellt våld är vanligt förekommande för våldsutsatta kvinnor. Men att förlora kontrollen över sina id-handlingar påverkar även rörelsefriheten. Utan ett giltigt pass kan man inte lämna landet.

Det krävs ett starkare skydd av id-handlingar som är anpassat efter våld i nära relation. Det ska inte vara möjligt att förlustanmäla eller spärra id-handlingar med så kallade kontrollfrågor, särskilt inte om det finns historik av våld i nära relation. Polismyndigheten bör med omedelbar verkan implementera Mobilt BankID, som andra myndigheter redan tillämpar, och agera med stor försiktighet vid spärrning av id-handlingar.

Ett hotfullt SMS med en vilja att förstöra livet för den våldsutsatta får aldrig normaliseras eller bagatelliseras. Det är farligt, och i värsta fall dödligt.

Julia Langels
Styrelseledamot Katarina Västra och Rebella Unga S-kvinnor