debatt Skolverkets förslag att helt ta bort elevens val är ett dråpslag mot elevernas möjligheter att under skoltid få fördjupa sig i konstnärliga uttryck. Det kommer troligen påverka elevers motivation negativt och därmed skolresultaten som helhet, skriver tre företrädare för Kungliga Musikhögskolan.
I en nyligen publicerad rapport visar Sveriges Ingenjörer att satsningarna på matematik i grundskolan misslyckats. Som företrädare för Kungliga Musikhögskolan delar vi deras oro över det uteblivna resultatet, men är också djupt bekymrade över satsningens ensidiga fokus. För att utveckla hela sin kapacitet behöver eleverna kunskaper inom vitt skilda ämnesområden, inte minst de konstnärliga.
Undervisningen i matematik har sedan 2013 ökat från 900 timmar till 1 230 utslaget på nio år. Timmarna har bland annat hämtats från elevens val som nu föreslås försvinna helt. Vi finner det förvånande att utredarna på Skolverket och regeringen därmed ännu en gång genomför förändringar i grundskolans timplan utan att beakta forskning och beprövad erfarenhet gällande betydelsen av estetiska verksamheter i skolan.
Elevens val används av många skolor för att erbjuda extra musik och andra konstnärliga uttryck. Att ämnet i hög utsträckning skulle användas till livskunskap eller andra konstruerade ämnen är en myt. Vanligt förekommande, förutom estetiska verksamheter, är någon form av idrott, ytterligare ett modernt språk eller som förstärkning i matematik, svenska och engelska.
Vi vet genom såväl verksamhetsförlagda besök, som andra kontakter och erfarenheter att de skolor som använder elevens val till musik och andra estetiska ämnesområden ofta är välmående. Vid sidan av att få möjlighet att fördjupa sig i konstnärliga ämnen skapas bieffekter som gott socialt klimat, ökad motivation och goda skolresultat. Extraundervisningen leder också ofta över till deltagande i kulturskolans verksamhet, även för barn som annars inte skulle se den möjligheten.
Genom musicerande utvecklas kognitiva såväl som andra kroppsliga förmågor. Forskare lyfter i flera studier fram minnes- och språkutveckling som en effekt av musicerande samt att musicerande och dans får människor att uppleva gemenskap och att komma överens.
I en omfattande undersökning genomförd i Schweiz togs timmar till musik från bland annat matematik och modersmål, utan att kursinnehållet ändrades i de minskade ämnena. Eleverna som fick utökad musikundervisning blev inte sämre i de ämnen som minskades jämfört med klasserna som följde ordinarie timplan, men väl bättre i musik. Ett viktigt resultat var att eleverna med extra musiktimmar utvecklade högre social kompetens vad gällde sammanhållning och förmåga att samarbeta än eleverna i klasserna med ordinarie timplan.
I dagsläget rymmer grundskolans timplan 230 timmar musik, att jämföra med 600 timmar idrott och hälsa, 1 230 timmar matematik och 1 460 timmar svenska.
I en stor sammanställning över satsningar på estetiska verksamheter för barn och unga visar studier att kopplingen till social kompetens och välmående är stark, liksom benägenheten att studera vidare i högre utbildning. Av en jämförelse mellan olika grupper som fick delta i kvalitativ extra undervisning i estetiska ämnen, framgick att barn och unga från socialt utsatta miljöer visade den största kunskapsresan både vad gäller studieresultat och social utveckling. Utöver betydelsen i egen rätt har musik och andra konstnärliga kunskapsområden således en viktig kompensatorisk uppgift.
För skolor som inom ramen för elevens val erbjuder kvalitativ undervisning i musik och andra konstnärliga uttryck eller använder tiden till estetiska profilinriktningar har minskningen av timmarna i elevens val varit förödande. Skolverkets förslag att nu helt ta bort elevens val är ett dråpslag mot elevernas möjligheter att under skoltid få fördjupa sig i konstnärliga uttryck. På sikt kommer det högst troligt att ha negativ inverkan på elevers motivation och därmed skolresultaten som helhet.
Den knappa obligatoriska timresurs som estetiska ämnesområden har idag och den lilla förstärkning om tio timmar vardera till musik och bild som Skolverket föreslår räcker inte för att kompensera det som går förlorat med elevens val.
I dagsläget rymmer grundskolans timplan 230 timmar musik, att jämföra med 600 timmar idrott och hälsa, 1 230 timmar matematik och 1 460 timmar svenska. Timplanen för grundskolans nio år rymmer totalt 6 890 timmar.
Vi manar regeringen att uppdra åt Skolverket att utreda grundskolans timplan på nytt. Denna gång utifrån beprövad erfarenhet och forskning från olika discipliner gällande lärande, undervisning och utveckling.
Till grundskolans olika huvudmän riktar vi maningen att värna och utveckla kvaliteten på undervisningen i konstnärliga ämnen inte minst för att ta vara på de positiva sidoeffekterna gällande socialt klimat, ökad motivation och goda skolresultat. Viktigt är också att skapa utrymme för och utveckla formerna för ämnesintegrerad undervisning med estetiska verksamheter som stöd för lärandet.
Allt för att grundskolan ska kunna ge alla elever möjlighet att utveckla hela sin kapacitet.
För Kungl. Musikhögskolan:
Helena Wessman, rektor
Per-Henrik Holgersson, akademichef
Annika Falthin, lektor i musikpedagogik
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
