Nya Karolinska är ett moderat haveri

Den svällande notan för Nya Karolinska är ett bevis på vad som händer när privata företag får alltför stort inflytande över offentligt finansierade projekt. 

»Statsapparaten bör ledas som ett stort amerikanskt företag«. Det skulle bli effektivare, förklarade nyligen en av president Trumps närmaste rådgivare. Att det inte blir särskilt effektivt, utan att pengarna okontrollerat rinner iväg när man i praktiken låter storföretag styra offentlig verksamhet, visar bygget av Nya Karolinska sjukhuset (NKS).

Först sa det moderatstyrda landstinget i Stockholm att det skulle kosta 14 miljarder. Sedan blev det 22. När alla kringkostnaderna kan summeras väntas slutsumman bli minst 61 miljarder. Så blir det när ingen känner ansvar för skattebetalarnas pengar, när det överallt finns konsulter, revisionsfirmor och andra mellanhänder, alla beredda att sno åt sig en slant.

Det började med lånen när projektet skulle starta. Landstinget överlät det på ett särskilt projektbolag, bildat av Skanska och det brittiska riskkapitalbolaget Innisfree. Men den så kallade OPS*-finansieringen blev mycket dyrare än om landstinget självt skulle lånat upp pengarna.

Att det blev så avgjordes i praktiken av en »opartisk« utredning som revisionsfirman PwC gjort. Som någon sagt: »Det är som om Volvo skulle utreda om Stockholm skulle bygga vägar eller cykelbanor«. PwC ordnade senare ett upplägg för att projektbolaget skulle kunna smita från skatt via brevlådeföretag i Luxemburg.

Moderaterna hade lovat att om det inte kom in några fler anbud skulle landstinget avstå från de dyra OPS-lånen och själv låna upp. Men det struntade man i. Det kom inga konkurrerande bud, men man valde trots det att bolagen skulle sköta upplåningen. Och brotten mot konkurrensreglerna har bara fortsatt. Sammanlagt måste skattebetalarna punga ut 37 miljoner i böter för ett tiotal upphandlingar som det moderatstyrda landstinget gjort utan konkurrens.

Folkvalda fick skriva på ett tysthetslöfte och kritiska revisorer straffades. Det är en bild av att företagskulturen med sitt hemlighetsmakeri tagit över NKS-projektet.

Offentlighetsprincipen hindrar att offentlig verksamhet skenar iväg. Här fick de folkvalda skriva på ett tysthetslöfte. Kritiska revisorer straffades. Det är en bild av att företagskulturen med sitt hemlighetsmakeri tagit över NKS-projektet.

Att man inte byggt på sjukvårdsprofessionens kunskaper visar också den katastrofala starten i höstas. De första patienterna fick ligga i sina sängar medan sjuksköterskorna desperat försökte få telefonerna att fungera. Nästan alla landsting har brist på sjuksköterskor och för få vårdplatser. Men landstinget i Stockholm har förvärrat problemen med NKS-projektet.

Det fanns kunskaper innan de första besluten togs som man blundade för, till exempel att sex OPS-finansierade sjukhus i Storbritannien drabbats av en 30-procentig minskning av antalet vårdplatser.

Häromveckan framkom att den stora bristen på vårdplatser i Stockholmsregionen ska späs på ytterligare, när gamla Karolinska ska säljas och göras om till bostäder och kontor. Det betyder 900 färre sjukhussängar i ett läge med växande befolkning och fler gamla.

Moderaternas ras i väljaropinionen, inte minst i Stockholm, har av några kommentatorer tillskrivits partiledarens utseende och sätt att tala. Men tänk om väljarna är klokare. De kanske rentav upplevt hur barn och gamla far illa och insett att Moderaternas modell att göra sjukvården i Stockholm till företagens lekstuga både är dyr och ineffektiv.

* OPS står för offentlig-privat samverkan.