Den prisbelönta Nyköpingsmodellen har ökat både elevernas kunskaper och likvärdigheten i skolan. Nu hoppas vi på en skolvalsmodell som inte motarbetar de goda resultaten, skriver de båda S-politikerna Veronica Andersson och Kent Pettersson.
Nyköpings högstadium är den enda kommunala högstadieskolan i Nyköping. Den har drygt 1200 elever i två byggnader.
I varje klass möts ungdomar med olika social och kulturell bakgrund från alla delar i vår geografiskt stora kommun. Det är en likvärdig skola med förutsättningar att nå så goda kunskapsresultat som möjligt för alla elever och elevgrupper.
Det är också en skola med hög lärarkompetens och en väl utbyggd elevhälsa, två centrala framgångsfaktorer. Det är en skola där eleverna kan välja mellan flera olika profiler inom Elevens val. Det är en skola som har Grundsärskolan i sina lokaler.
Det är en skola som har tagit emot nästan alla nyanlända högstadieelever i Nyköping och gett dem en bra start på skollivet i Sverige. Det är kort sagt en skola vi är mycket stolta över.
Nyköpings högstadium startade 2014. Samtidigt lades de fyra befintliga kommunala högstadiesskolorna ned. Varför gjorde vi så i Nyköping? Under mandatperioden 2006-2010 konstaterades att de dåvarande högstadieskolorna hade för svaga resultat och var allt mer segregerade.
En grupp tjänstemän och politiker fick därför i uppgift att utreda hur skolan skulle kunna ges bättre förutsättningar att lyckas. Andra kommuner besöktes och evidensbaserade studier beaktades.
Det vi visste var att vi inte kunde fortsätta som tidigare. Gruppen återkom med förslaget om Nyköpings högstadium, vilket en bred blocköverskridande majoritet beslutade om 2010.
I den första årskullen som gått alla tre åren på den nya skolan är 90 procent av eleverna behöriga.
Skolan startade sedan alltså 2014 i byggnaderna Alpha och Omega, som var en av de gamla högstadieskolorna. De ligger ca 500 meter ifrån varandra.
Några resultat:
- Tidigare nådde endast 70 procent av eleverna godkänt i de tre ämnen i grundskolan som krävde gymnasiebehörighet.
- Nu krävs behörighet i åtta eller tolv ämnen och idag när den första årskullen som gått alla tre åren på den nya skolan är 90 procent av eleverna behöriga!
Finns det inga problem eller utmaningar då? Jo självklart. Den kommunala skolan har ca två tredjedelar av marknaden inom 7-9. Den tredjedel som går på friskolor är i högre grad elever som är flickor, har högskoleutbildade föräldrar och svensk bakgrund.
Likvärdigheten brister alltså fortfarande. Den nuvarande rödgröna majoriteten för därför samtal med friskolorna om detta och har för avsikt att införa aktivt skolval i Skolkommissionens anda.
Vi hoppas komma fram till en lokal skolvalsmodell som ger allsidig social sammansättning och vi ser gemensam antagning samt andra antagningskriterier än kötid som två sätt att nå dit. Vi är självklart öppna för fler förslag.
Vi ser att Sveriges marknadsstyrda system inte ger förutsättningar för en bra skola för alla elever och vi hoppas på förändringar på riksnivå.
Idag har föräldrars rätt att önska skola högst prioritet. Det vore önskvärt att åtminstone ge lika stor prioritet åt alla barns rätt till en bra skola.
I väntan på det gör vi lokalt i Nyköping så gott vi kan inom rådande system.
Veronica Andersson (S), före detta ordförande
Kent Pettersson (S), nuvarande ordförande
Barn- och ungdomsnämnden i Nyköping
*Fotnot: Veronica Andersson och Nyköpings kommun vann nyligen första pris i The Innovation in Politics Awards för nyskapande , inspirerande politik genom kommunens kamp mot skolsegregationen. Modellen stärker elevernas förmåga, uppmuntrar integration och möten mellan elever med olika social bakgrund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
