ledare Vi tycker inte, vi forskar. Det är det näringslivsfinansierade institutet Ratios devis. Det är dock tveksamt om deras nyligen lanserade skrift Rättvis ojämlikhet klarar en vetenskaplig granskning.
Den internationella nyliberalismens högborg heter Mont Pelerin Society, med kända namn som Friedrich Hayek och Milton Friedman bland grundarna. Näringslivsfinansierade Ratio är något av dess svenska gren och vd Nils Karlsson är numera invald i styrelsen.
Skriften “Rättvis ojämlikhet” är Ratios försök att vända den svenska politiska debatten om ekonomisk fördelning. Bland författarna finns flera tungviktare från näringslivet, några av dem också medialt kända. Ordförande i gruppen bakom skriften är Björn Wahlroos, känd för uttalandet om att “finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten av mänskligheten som är finansiella idioter till de 20 procenten som har idéer”. Leif “vad fan får jag för pengarna” Östling är också med.
Författarnas huvudtes är att det på riktigt finns krafter som vill utplåna alla inkomstskillnader i Sverige. Trots en lång referenslista är det nästan pinsamt att läsa. I avsnittet om arbetsmarknaden får vi veta att de flesta kollektivavtal innehåller “utvecklade lönekriterier för att bedöma arbetets svårighet, ansvar och prestationer, men de tillämpas sällan eftersom krav på låglönesatsningar och liknande tenderar att dominera avtalsrörelserna”. Det är en helt verklighetsfrämmande bild.
Ratio slår också fast att den svenska modellen för löneförhandlingar med starka fack och kollektivavtal ger stora grupper “små eller begränsade möjligheter att påverka sin lön”. Jag undrar lite hur Ratio ser på löneutvecklingen och möjligheterna att påverka sin lön för motsvarande grupper i till exempel USA? Analysen är så tunn att upprepade Hayek-referenser hjälper föga.
Analysen är så tunn att upprepade Hayek-referenser hjälper föga.
Det som drivit på ökad ojämlikhet i Sverige på senare tid är framförallt förmögenhet och kapitalinkomster. För en rapport som så tydligt tar ställning för att inkomstskillnader som beror på egen ansträngning är rättvisa – en tes som ändå har få motståndare – är det förvånande att begreppet arv helt lyser med sin frånvaro. Ratio tassar runt frågan och låtsas som att alla förmögna själva tjänat ihop sin förmögenhet under sin livstid. Det är ganska genomskinligt. Säkra underlag saknas, skriver de utan att berätta orsaken: När vi tog bort förmögenhetsskatten försvann också statistiken om förmögenhetsfördelningen.
Mest häpnadsväckande är ändå avsnittet om skolan. Ratio slår fast att skolan har en nyckelroll för att ge alla lika möjligheter och att skolan ska kompensera för sådant som eleven inte själv kan påverka, alltså sådant som föräldrars utbildning, inkomster och boende. Bra.
Skriften pekar också på att Sverige “länge hade ett utbildningssystem som skapade lika möjligheter för alla”, men konstaterar att politiken nu inte levererar full ut på detta område.
Vi är många som håller med.
I slutet av avsnittet står det till och med i klartext att en orsak till ökade skillnader mellan skolor är det fria skolvalet!
Tyvärr drar inte Ratio några slutsatser. Allt vi får är en mening om friskolors förträfflighet. Om författarna varit intresserade av jämlika förutsättningar på riktigt hade de oroat sig över hur friskolor systematiskt sållar fram ett elevunderlag med högutbildade föräldrar. Vi vet att bland skolorna med de allra högst utbildade föräldrarna är hälften fristående. Bland skolorna med lägst utbildade föräldrar är det inte ens 10 procent.
Men då hade det kanske blivit dålig stämning. Bland författarna till finns nämligen både Academedias huvudägare Rune Andersson och Kunskapsskolans grundare Peje Emilsson.
Ytligt sett är rapporten ett brandtal för ökade inkomst- och förmögenhetsskillnader, så länge de bygger på egen ansträngning och så länge samhället ger lika förutsättningar för alla med en bra skola. Det som faktiskt står i texten är något annat. “Rättvis ojämlikhet” är nyspråk för att sänka skatter och för att omvandla vår gemensamma skola till privata förmögenheter.
Håll ögonen på vilken partiledare som plockar upp begreppet först.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
