debatt Det är närmast skamligt att examensmålet om språk- och kunskapsutvecklande undervisning inte blivit obligatoriskt på samtliga lärarutbildningar. Om alla lärare fick med sig denna kompetens under utbildningen skulle det göra skillnad, enligt detta upprop som undertecknats av ett 70-tal professorer, forskare, lärare och andra sakkunniga.
Så kom PISA-resultaten och det visade sig att gapet mellan hög- och lågpresterande elever ökar. PISA-forskare som Alli Klapp men även OECD:s analyser av svensk skola visar hur det är större skillnader nu än för 20 år sedan vad gäller elevers förutsättningar. Skolsegregationen har ökat dramatiskt och elevers bakgrund spelar en allt större roll för utbildningsresultat.
Vår frustration grundar sig i att vi under ett antal år i remissvar och i olika instanser har framfört att samstämmig forskning visar att lärares ämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för elevers kunskapsutveckling och skolframgång. För att lågpresterande elever och många flerspråkiga elever ska uppnå framgångsrika studieresultat är det avgörande att lärare i alla ämnen har kunskaper om språk- och kunskapsutvecklande undervisningsmetoder, och kan erbjuda en explicit undervisning. Det är vedertagna slutsatser inom internationell forskning och betonas också av OECD.
Vi har därför i många sammanhang argumenterat att kunskapsområdet om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt behöver bli ett nationellt examensmål i samtliga lärarutbildningar. Detta gjordes av 26 forskare och lärare i ett upprop i Dagens Arena 2015. Ett nationellt examensmål är starkt styrande och ligger till grund för utvärderingar av högskoleutbildningar. Därigenom fastställs utbildningarnas kvalitet. Genom att ett kunskapsområde finns som nationellt examensmål så garanteras också att detta kunskapsområde finns i realiteten hos alla lärosäten. I klartext innebär det en tydlig satsning på kunskapsområdet från lärosätets sida. Därigenom blir det för lärosätet viktigt att man inte missar kunskapsområdet, eftersom konsekvensen vid utvärderingar annars innebär ”brister i kvalitet” i de fall kunskapsområdet inte behandlas i olika kurser.
Svaret från dåvarande högskoleminister Helene Hellmark Knutsson var att lärarutbildningarnas innehåll inte ska detaljstyras och att lärosätena kan göra lokala anpassningar. Regeringens särskilda utredare för lärarutbildning (SOU 2018:17) landade inte heller i ett förslag om ett nationellt examensmål, men uppmanade lärosätena ”att noga tillse” att studenterna får med sig sådan kunskap och kompetens att de kan arbeta språkutvecklande i sina ämnen. Vi anser dessa båda svar vara anmärkningsvärda, eftersom det innebär att politiken och utredare för lärarutbildning låtit bli att säkra möjligheter för en (mer) likvärdig skola.
Nu 2019, fyra år efter det förra uppropet, har alltså klyftorna ytterligare ökat. Därför anser vi det vara i det närmaste skamligt att examensmålet om språk- och kunskapsutvecklande undervisning inte blivit obligatoriskt på samtliga lärarutbildningar. Om alla lärare fick med sig denna kompetens under utbildningen skulle det göra skillnad. Nu har vi en ny högskoleminister och en ny intern lärarutbildningsutredning på utbildningsdepartementet på gång. Vår förhoppning är att kunskapsunderlag och välunderbyggd argumentation från forskare, lärare och skolutvecklare nu bättre tas till vara.
Hiba Abou-Taouk, universitetsadjunkt och licenciand, Göteborg universitet
Lena Adamson, docent i psykologi, tidigare myndighetschef för Skolforskningsinstitutet
Pernilla Andersson Varga, lektor, Center för Skolutveckling, Göteborg Stad
Catarina Andishmand, lektor, Göteborgs universitet
Elisabeth Andreasson, verksamhetschef komvux Folkuniversitetet Göteborg
Emma Arneback, docent, Örebro universitet
Hamid Asghari, lektor, Karlstads universitet
Maj Asplund Carlson, gästprofessor Högskolan Väst
Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet med inriktning på svenska som andraspråk, Stockholms universitet
Zahra Bayati, lektor och forskare i pedagogik, Göteborg universitet
Girma Berhanu, professor i specialpedagogik, Göteborg universitet
Laid Bouakaz, lektor och forskare i interkulturell pedagogik, Malmö universitet
Linda Bradley, lektor i högskolepedagogik, Göteborgs universitet
Susanne Brunke, universitetsadjunkt, Göteborgs universitet
Hanna Cardeira, lärare i svenska, SFI, SAS, vuxenutbildningen Stenungsund
Marie Carlson, professor i sociologi (em.), Göteborgs universitet
Katharina Dahlbäck, lektor, Göteborgs universitet
Malin Dahlström, projektledare för sfi och vux, Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Christina Duvhammar, rådgivare, Specialpedagogiska myndigheten
Nina Emilsson, universitetsadjunkt, Högskolan i Borås
Elisabeth Elmeroth, professor i pedagogik (em.), Linnéuniversitetet
Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, Linköpings universitet
Qarin Franker, fil.dr i språkdidaktik, lektor i svenska som andraspråk, Göteborgs universitet
Dorina Gloser, lärare, Kristianstads kommun
Lisbeth Gyllander Torkildsen, fil dr i pedagogiskt arbete, kvalitets- och utvecklingschef, Malmö stad
Martin Harling, fil dr i pedagogiskt arbete, adjunkt, Göteborgs universitet
Ingrid Henning Loeb, docent, Göteborgs universitet
Helen Henriksson, utvecklingsledare, Center för skolutveckling Göteborgs Stad
Anna Maria Hipkiss, lektor, Göteborgs universitet
Kenneth Hyltenstam, professor (em.), Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet
Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik, Malmö universitet
Maria Jakobsson, lärare i svenska, SFI, SAS, vuxenutbildningen Stenungsund
Josephine Karlsson, yrkeslärare, Lärcenter Falköping
Anna Kaya, samverkansstrateg, Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Alli Klapp, docent, Göteborgs universitet
Britt Klintenberg, språkhandledare, Göteborgs universitet
Janne Kontio, lektor, Stockholms universitet
Helena Korp, docent, Högskolan Väst
Lill Langelotz, fil. dr. i pedagogiskt arbete, lektor, högskolan i Borås
Annika Lantz-Andersson, professor, Göteborgs universitet
Inger Lindberg, professor (em.), Stockholms universitet
Ingrid Löwing, lärare, Start Lerum
Josefin Lindell-Sjögren, adjunkt, Högskolan i Borås
Monica Lindvall, projektledare, Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Tommy Lundström, yrkeslärare, Göteborg
Cecilia Wallerstedt, lektor, Göteborgs universitet
Linda Martins, IKT- och språkutvecklare, Upplands-Bro kommun
Andrea M Meiling, ordförande, Lärarförbundet Göteborg
Jan Mellgren, verksamhetschef Center för Skolutveckling, Göteborg Stad
Tommaso Milani, professor i flerspråkighetsforskning, Göteborgs universitet
Charlotte Nilsson, adjunkt, Göteborgs universitet
Anita Norlund, professor, Högskolan i Borås
Åsa Nordmark, lärare i svenska och engelska, Katrinelundsgymnasiet, Göteborg
Ylva Odenbring, docent, Göteborgs universitet
Anette Olin, docent, Göteborgs universitet
Lotta Olvegård, lektor, Göteborgs universitet
Enni Paul, lektor, Stockholms universitet
Annette Pedersen, lärare i svenska som andraspråk, Katrinelundsgymnasiet, Göteborg
Louise Peterson, lektor, Göteborgs universitet
Anna Petersson, yrkeslärare, Göteborg
Eva Reimers, professor, Göteborgs universitet
Signild Risenfors, lektor, Högskolan Väst
Karin Sandwall, föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk, fil. dr. i humaniora med inriktning utbildningsvetenskap
Stefan Segerqvist, biträdande rektor Lundenskolan Göteborgs kommun
Charlotte Sellberg, lektor, Göteborgs universitet
Henning Setterberg, förstelärare, Burgårdens gymnasium Göteborg
Frida Siekkinen, doktorand, Göteborgs universitet
Kerstin Signert, lektor, Göteborgs universitet
Robert Sjöberg, studierektor för Ämneslärarprogrammet – ämnet svenska, Göteborgs universitet
Eva Skantz Åberg, lektor, Göteborgs universitet
Solveig Sotevik, studierektor Förskollärarprogrammet Göteborgs universitet
Marcus Svensson, förstelärare, programsamordnare IMS. Almåsgymnasiet, Borås.
Susanne Staf, lektor, Center för Skolutveckling, Göteborg Stad
Magnus Styrén, yrkeslärare,gymmasiesärskolan MÅG, Trollhättan
Lena Thorneus, adjunkt, Högskolan i Borås
Gunnar Valinder, ordförande, Lärarnas Riksförbund, Göteborg
Anette Wahlandt, Programledare för Yrkeslärarprogrammet, Göteborgs universitet
Magdalena Wiberg Bohman, förstelärare i svenska och svenska som andraspråk, Bredängsskolan, Stockholms stad
Annika Åkerblom, lektor, Göteborgs universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
