Ledare Att utnyttja annans nödläge eller oförstånd vid kreditgivning kallas för ocker. Varken staten eller konsumenterna ska acceptera betalbolagens hänsynslösa marknadsföring av högräntelån till sårbara människor.

En kraftigt växande e-handel har fått konsumtionslånen att stiga mot skyn och lett till ett rekordstort skuldberg hos Kronofogden, rapporterade SVT:s Aktuellt i söndags (9 januari).

Antalet som söker skuldsanering är större än någonsin, med en stor grupp unga, ett nytt och oroande fenomen. Biträdande rikskronofogde Cecilia Hegethorn Mogensen konstaterar i SVT att den snabba ökningen är ett stort samhällsproblem. I spåren av erbjudanden om att köpa nu och betala sen, kommer efterräkningarna, som kan betyda ett liv på existensminimum under många år.

De 400 000 som finns i Kronofogdens register hamnar i en hopplös situation. Även med jobb är det svårt att få bostad, och skulden kan betalas flera gånger om utan att minska, eftersom avgifter och räntor är så höga. Obetalda skulder fördubblar risken för självmord, visar forskning.
Företagen kallas med en förskönande omskrivning för techbolag och hyllas som innovativa för en verksamhet som absolut inte är ny till sin karaktär.
Kredit- och betalbolaget Klarna toppar Dagens Industris lista (7 januari) över de högst värderade teknikbolagen »på väg att bli en livskraftig del av svensk industri«. Samtidigt har Klarna en mindre glamourös och «anmärkningsvärd« rekordökning i kreditförluster, pengar bolaget inte räknar med att få tillbaks, eftersom kunderna har för dålig ekonomi.
»Bakom varje procent ryms många, ofta unga, individer som har lockats in i köp de inte borde ha gjort, för att Klarna har gjort det så enkelt och normaliserat att handla rena konsumentvaror på kredit«, säger Michael Zell, tidigare vice vd i Handelsbanken.

Det finns många tillfällen när det är klokt att låna.

  • Om staten ska bygga järnväg som ska användas i minst tre generationer, då ska man låna och fördela räntor och amorteringar mellan generationerna.
  • Den som är ung ska inte spara, utan låna till sin utbildning via studiemedel.
  • Och det går inte att vänta med familjebildning tills man själv sparat till en bostad.

Men när det handlar om konsumtion ska det inte vara normalt och naturligt att köpa på kredit. Eller som tidigare statsminister Göran Perssons mamma Karin sa i boken Den som är satt i skuld är inte fri (Atlas 1997): »Man handlar inte förrän man har pengar i näven.«
Det stämde då och det stämmer nu. Kredit är ett väldigt dyrt sätt att konsumera på.
Efterräkningarna kan för många bli väldigt svåra.
De Perssonska tankarna verkar dock inte längre vara något rättesnöre.
Fakturaköp tillsammans med kontokrediter har i det närmaste fördubblats sedan 2008.

SVD:s granskning kreditkriget visar att fler än Klarna vinner på svenskarnas ökande skuldsättning. Collector, Resurs Bank, Marginalen Bank, TF Bank, Svea ekonomi och Qliro är med och tjänar på fakturaköp och delbetalningar.
Flertalet erbjuder även blancolån, lån utan säkerhet till privatpersoner, i en osund allians med nätbutikerna. De små blancolånen har mer än tolvdubblats från 4 miljarder 2008 till nästan 50 miljarder 2019.

Att företag beter sig som langare och erbjuder sårbara kunder högräntelån till konsumtion de inte har råd med är direkt omoraliskt. 

Få är medvetna om att de godkänt att bli en lönsam råvara i kreditbolagens kundregister när de klickar på fakturaknappen på nätet. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, borde vara betydligt mer kritisk till att personuppgifter så lättvindigt görs till betalbolagens egendom, med motiveringen »berättigat intresse«.

Collector har i sin databas 6,7 miljoner personer. En kund som köpte skavsårsplåster från statliga Apoteket på faktura bombaderades med 102 (!) mejl från Collector, varav 34 med uppmaning att låna pengar.
Ellos kunder får låneerbjudanden i samarbete med Resurs Bank, vilket gav det gamla postorderföretaget 300 extra miljoner i intäkter förra året.

Qliro, med närmare 1,9 miljoner svenskar i sitt register, skickade 18 mejl efter SvD:s testköp av mascara. De har anmälts för att de även skickar låneerbjudanden till barn. Detta trots att konsumentkreditköplagen säger att marknadsföring ska vara »måttfull«.
E-handel och fakturaköp är, som Finansinspektionens biträdande generaldirektör Susanna Grufman påpekar, «en överrepresenterad källa till ökad skuldsättning och betalningsproblem«.

De granskade företagen är i SvD pinsamt ovilliga att förklara sig. Men uppmärksamheten har lett till att Collector tvingats upphöra med reklamen till Apotekets kunder. Finansinspektionen har, tillsammans med Konsumentverket, fått ett regeringsuppdrag att informera om hur de bedriver sin tillsyn.

En lagändring från halvårsskiftet 2020 förbjuder nätbutikerna att lägga kreditköp överst i sina kassor. (Detta har dock inte hindrat Klarna från att fortsätta lägga sitt krediterbjudande överst när jag köpt böcker i nätbokhandeln Bokus, senast i december förra året.)
I Finland finns ett maxtak på 20 procents ränta för konsumtionslån, tillfälligt sänkt till 10 procent under pandemin. Där får man inte heller ta krediter nattetid.
I Sverige är taket 40 procent och det är fritt fram att låna dygnet runt. Den som har det gott ställt kan låna till ett par procent.

Det är utmärkt att regeringen tillsätter en utredning för att få fram förslag som kan »motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning« exempelvis ett nationellt skuldregister.
Men det är långt till maj 2023 när uppdraget ska redovisas.
Att företag beter sig som langare och erbjuder sårbara kunder högräntelån till konsumtion de inte har råd med är direkt omoraliskt.
Att utnyttja annans nödläge eller oförstånd i samband med kreditgivning kallas för ocker. Detta ska inte accepteras.

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena