Oetiska nätläkare och släpphänta politiker

Kry och deras likar erbjuder en tjänst som uppenbarligen efterfrågas, men det finns en överhängande risk att nätläkarna utarmar vården som helhet. Nu gäller det att värna principen om vård efter behov och förhindra att sjukvården blir en handelsvara.

I senaste avsnittet av nyhetsprogrammet Agenda pekar regeringens utredare Göran Stiernstedt ut nätläkarnas marknadsföring som oetisk. Se där, ännu ett exempel på när den kommersiella logiken och välfärdslogiken krockar. Många är snabba att peka ut nätläkarna som bovarna i dramat.

Visst har de ett ansvar, men det är trots allt våra landstingspolitiker – med stöd av SKL – som sätter spelreglerna på »välfärdsmarknaden«.

Jag minns själv när jag testade nätläkaren Kry för första gången. Jag var imponerad över hur lätt det var att boka en tid och få kontakt med en läkare sent på kvällen. Under vårt videosamtal visade det sig att jag behövde genomföra ett antal levertester för att få mitt läkemedel utskrivet.

Osugen som jag var på att gå iväg och göra testerna övertalade jag läkaren att ändå skriva ut medicinen – vilket läkaren (till min förvåning) gick med på. Jag kan inte låta bli att undra om det finns fler fall som mitt. I den kommersiella logiken är det som bekant viktigt med nöjda kunder.

Nätläkarfrågan är komplex, och det är just därför det är extra viktigt att våra landstingspolitiker och riksdagspolitiker  är grundligt insatta i digitaliseringens möjligheter och baksidor. Inte mycket har heller hörts från ansvariga ministrar i denna fråga.

På samma gång som Kry och deras likar erbjuder en tjänst som uppenbarligen efterfrågas – enkel och snabb tillgång till vård – finns det risk att tjänsten, genom det nuvarande regelverket, utarmar vården som helhet.

Jag noterar också att det under de senaste månaderna har varit förvånansvärt tyst från SKL, landstingens samarbetsorganisation, i frågan om nätläkarnas ersättning trots att SKL själva menar att landstingen söker vägledning i frågan.

Det säger sig självt att de som söker vård genom en app inte har en lika komplicerad sjukdomsbild som många av de äldre som söker vård på traditionella vårdcentraler.

Det säger sig självt att det inte kostar lika mycket att ta emot en patient i en videoapp som på en fysisk vårdcentral. Det säger också sig självt att de som söker vård genom en app inte har en lika komplicerad sjukdomsbild som många av de äldre som söker vård på traditionella vårdcentraler.

Det enda rimliga – om vi nu ska fortsätta med den här typen av privatägda aktörer i vården – är att ett nätläkarbesök inte genererar samma ersättning som ett fysiskt besök på en vårdcentral.

När det dessutom visar sig att det är unga och hyfsat friska personer i storstäder med »hosta« á la Bianca Ingrosso som är nätläkarnas främsta målgrupp går nätläkarna över min gräns. Om vi också står inför en situation de kommande decennierna där vårdbehovet hos våra äldre kommer att öka, är det minst sagt dumdristigt att skapa ett system där friska personer dränerar vården på resurser.

Principen att vården ska styras av behov – snarare än av kommersiella krafter – har hittills tjänat samhället gott.

Att den kommersiella logikens intåg i välfärden skapar ojämlikhet vet vi redan. I Stockholms län är det betydligt enklare för de som bor i välbärgade bostadsområden att få tillgång till vård jämfört med de som bor i mindre välbärgade områden.

Att de som bor i rika stadsdelar utnyttjar vården i högre utsträckning hade varit ok om de också hade varit sjukare än andra. Men tvärtom är medellivslängden bland män i Danderyd 18 år (!) längre än i Rinkeby. Det blir inget annat än upp- och nedvända världen när sjukvården förvandlas till en handelsvara.

Borgerligheten står som vanligt och hejar på för privata alternativ i vården. Att vi håller på att bygga ett systemfel är det därför upp till andra att ta tag i. Som landstingspolitiker med hjärtat till vänster, bör du nu i budgettider se till att gropen som nätläkarna gräver inte blir för djup.