debatt Idag uppmärksammas pressfrihetens dag runt om i världen. Sverige ses av många som ett föregångsland och regeringen säger sig vilja motverka hot mot journalister. Men nu behöver handlingsplanen också leda till verkliga åtgärder, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Hot och hat mot journalister begränsar pressfriheten, såväl globalt som i Sverige. Hoten och hatet gör att journalister drar sig för att rapportera om vissa frågor. Självcensuren är ett problem inte bara för mediebranschen utan för demokratin i stort. Under förra kulturministern Alice Bah Kuhnkes ledning inledde regeringen ett arbete för att förebygga hot och hat. Sommaren 2017 presenterade regeringen handlingsplanen ”Till det fria ordets försvar”. Den innehöll en rad åtgärder. Bland annat avsattes pengar till Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjouren. Linnéuniversitet fick också ett uppdrag att bygga upp en kunskapsbank och en tjänst med råd och stöd till journalister, något som resulterade i FOJO:s Demokratijouren.
En annan del i regeringens handlingsplan var att kartlägga hoten mot journalister. Uppdraget gick till JMG, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitets. Studien genomfördes i samarbete med Journalistförbundet 2017. Undersökningen visar att nästan 6 av 10 journalister någon gång varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. Under 2016 var drygt var fjärde utsatt (26,5 procent).
Journalistförbundet välkomnade regeringens handlingsplan men påpekade också att det krävdes fler åtgärder. En sådan var att se över det straffrättsliga skyddet för journalister. När Journalistförbundet i november 2017 tillsammans med andra organisationer träffade Alice Bah Kuhnke och justitieminister Morgan Johansson på Rosenbad lät det hoppfullt. Justitieministern menade att det straffrättsliga skyddet skulle ses över inom ramen för den så kallade blåljusutredningen.
Utredningen lade också fram ett förslag om en så kallad straffskärpningsregel som skulle gälla alla yrkesgrupper. Den skulle innebära att domstolen skulle se särskilt allvarligt på om en journalist angreps i sin yrkesutövning. Journalistförbundet var tillsammans med många andra remissinstanser positiva till förslaget. Det var därför förvånande när lagrådsremissen presenterades för knappt en månad sen och det stod klart att Morgan Johansson hade valt att inte gå vidare med förslaget. Journalistförbundet vet i dagsläget inte om regeringen avser att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister.
För Journalistförbundet är frågan inte bara symbolisk. Att införa ett särskilt brott för hot mot journalister skulle innebära många fördelar.
Ett alternativ till att införa en straffskärpningsregel vore att införa ett nytt brott eller se över bestämmelsen ”brott mot medborgerlig frihet” som är tänkt att skydda bland annat journalister. För Journalistförbundet är frågan inte bara symbolisk. Att införa ett särskilt brott för hot mot journalister skulle innebära många fördelar. Det skulle vara lättare för polisen att prioritera dessa fall eftersom brotten på samma sätt som till exempel hets mot folkgrupp skulle gå att urskilja från andra brott. Detta skulle göra det möjligt att föra statistik över journalisters utsatthet. Och det skulle även göra det lättare att utvärdera polisens arbete.
Journalistförbundet har också krävt att polisen ska få demokrati- och hatbrottsgrupper i hela landet. Demokrati- och hatbrottsgrupperna är specialiserade på brott mot till exempel journalister. Fördelen med en särskild grupp som fokuserar på demokratibrott är att det blir lättare för polisen att prioritera dessa utredningar. Idag finns det demokrati- och hatbrottsgrupper i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Polisen har infört ett faddersystem så att de fyra polisregioner som idag saknar grupper har fått en fadder i någon av storstadsregionerna. Enligt Journalistförbundet krävs det dock att det inrättas grupper också utanför storstäderna för att denna viktiga fråga ska kunna hanteras på bästa sätt även på mindre orter.
En annan fråga som Journalistförbundet lyft är att de föreskrifter om ”Hot och våld i arbetsmiljön” som infördes för nästan 30 år sedan behöver uppdateras. Föreskrifterna är inte utformade efter dagens digitaliserade arbetsliv. De är från en tid då hot oftast framfördes muntligt på arbetsplatsen. Reglerna behöver anpassas till dagens verklighet där hot och trakasserier framförs i olika digitala kanaler och inte sällan efter arbetstidens slut.
Idag uppmärksammas pressfrihetens dag runt om i världen. Sverige ses av många som ett föregångsland när det gäller press- och yttrandefrihet. Regeringen har påbörjat arbetet med att inventera och synliggöra problemen med hot mot journalister. Nu behöver handlingsplanen leda till verkliga åtgärder. Morgan Johansson måste fullfölja det han pratade om vid mötet på Rosenbad för snart tre år sedan och öka det straffrättsliga skyddet för journalister.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
