Europas kvinnor är en viktig kugge för att hjälpa Europa ur krisen. Men då krävs en utbyggd barn- och äldreomsorg, skriver Annelie Nordström, ordförande Kommunal.
Det är med stor tillförsikt och ödmjukhet som jag i dag väljs till ordförande för EPSU – European Federation of Public Service Unions. En av mina viktigaste frågor här är att jobba fackligt för ett jämställt och mer rättvist arbetsliv i Europa.
Europaarbetet är fyllt av utmaningar. Ett viktigt steg är att få fler att delta och lägga sin röst i valet till Europaparlamentet nu på söndag den 25 maj. Utan kvinnorna stannar Europa och utan kvinnor kommer inte ekonomin att komma på fötter igen.
Sverige har kommit långt med att skapa förutsättningar för kvinnor att kunna försörja sig själva och kunna forma sina liv. Trots det finns det fortfarande viktiga steg att ta för ett mer jämställt samhälle. De strukturer som finns i Sverige återfinns även på europeisk nivå och är i många länder betydligt starkare än i Sverige. Europas kvinnor skulle ha mycket att vinna på ett Europaparlament som arbetade hårt mot dessa strukturer. Därför är valet den 25 maj viktigt också för oss kvinnor i Sverige.
Kvinnors sysselsättningsgrad ligger runt 62 procent inom den Europeiska unionen (EU). Det är långt under målet som EU satt om att 75 procent av kvinnorna ska vara sysselsatta. Liksom i Sverige arbetar kvinnor i EU deltid i större utsträckning än män och lönegapet mellan kvinnor och män är fortfarande stort. I EU arbetar i genomsnitt var tredje kvinna och var tionde man deltid. I exempelvis Nederländerna arbetar tre fjärdedelar av de sysselsatta kvinnorna och en fjärdedel av männen deltid. Med nuvarande förändringstakt skulle det ta många tiotals – kanske upp till hundra år – innan målen uppnås. Denna långsamma utveckling kan inte accepteras i ett modernt Europa.
Inom ”Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna” står det att jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas på alla områden, som vid anställning, arbete och lön. Betydelsen av lika rättigheter för kvinnor och män förstärks ytterligare av Kvinnostadgan. Där slås två viktiga principer fast som är kopplade till ekonomisk jämställdhet, nämligen ”lika ekonomiskt oberoende” och ”lika lön för lika arbete”. Ett avgörande steg för att nå principen om ekonomiskt oberoende är att kvinnor och män ska klara sin egen försörjning. Ett av målen i EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, ”Europa 2020”, är att kvinnors och mäns sysselsättningsgrad höjs till 75 procent.
År 2011 var det målet uppnått för män i EU, men absolut inte för kvinnor. Sverige är det enda landet i EU som har en sysselsättningsandel över målet, 77 procent. Lägst andel har Malta, där endast 43 procent av kvinnorna har ett förvärvsarbete. Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor i alla EU-länder. 16 av 28 länder når upp till målet 75 procent för män. Bara ett land när det gäller kvinnor.
En anledning till att kvinnor inte deltar i arbetskraften i samma utsträckning som män, är att kvinnor har huvudansvaret för hem och barn. I många länder är det svårt att förena föräldraskap och förvärvsarbete eftersom barnomsorgen inte är utbyggd och att det inte finns en fungerande äldreomsorg som kan ta hand om äldre anhöriga.
EU-kommissionen lyfter fram bristen på, och kostnaden för barnomsorg, som en hämmande tillväxtfaktor. I exempelvis Storbritannien och Irland kan kostnaden för barnomsorg uppgå till 25 procent av hushållets inkomst. Det finns också ett tydligt internationellt samband mellan hur välutbyggd den offentliga äldreomsorgen är och hur många medelålders kvinnor som förvärvsarbetar.
Men det räcker inte att bara konstatera alla dessa problem när det gäller en jämställd arbetsmarknad. Ett Europaparlament som tar sig an jämställdhetsfrågor i arbetslivet på allvar skulle vara bra för Sverige och bra för Europa. Dels för att stärka kvinnors ställning, dels för att det är ett samhällsekonomiskt slöseri att kvinnors kompetens inte används till sin fulla potential på arbetsmarknaden. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden skulle i högsta grad bidra till en starkare ekonomi. OECD har räknat ut att EU:s BNP per capita kan öka med hela tolv procent fram till 2030 om kvinnor gavs samma förutsättningar som män att delta på arbetsmarknaden.
Det finns en outnyttjad arbetskraftsreserv hos Europas kvinnor. Den behöver användas för att öka jämställdheten, men kvinnorna är också en viktig kugge för att hjälpa Europa ur krisen. För att lyckas med detta behövs en samhällelig infrastruktur med utbyggd barn- och äldreomsorg av hög kvalitet. Finns inte den hämmar det kvinnors möjlighet att arbeta och Europa från att blomstra.
Därför är valet nu på söndag viktigt. För Europas kvinnor. För Sverige.
Annelie Nordström, Ordförande Kommunal, Nyvald ordförande EPSU – European Federation of Public Service Union
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
