debatt Studier visar att smittan minskar ordentligt när munskydd använd. Men samtidigt är felkällorna så stora att några säkra slutsatser inte kan dras, skriver läkaren Lars-Bertil Arvidsson.
Vad menas egentligen med begreppet försiktighetsprincip? Det finns många områden där denna princip används ett sådant väl genomarbetat är miljöområdet där nya ingrepp ska ha utretts ordentligt innan de kommer till stånd och på senare tid i diskussionerna kring åtgärder under pandemin.
I grunden menar nog de flesta att principen innebär att man inte ska göra/införa något i en verksamhet, ett klassiskt exempel är ju läkemedel, utan att effekterna är utredda och eventuell nytta är större än eventuell skada.
I pandemidebatten används principen ofta av de som vill ha flera insatser som ett argument för att göra saker tex använda munskydd utan att ha säkra belägg för att positiva effekter väger över de negativa.
Det återstår för de som pläderar för munskyddsanvändning att visa att nyttan överstiger skadan
Folkhälsomyndigheten å sin sida använder principen för motsatsen och som jag anser på rätt sätt som argument för att inte införa nya åtgärder utan säkra belägg för att nyttan är större än skadan.
Senast (2/12) presenterade Kungliga Vetenskapsakademin en expertrapport kring pandemin där försiktighetsprincipen användes för att plädera för användning av bl a munskydd i samhället. Man hävdade ”att det förstår väl alla att munskydd minskar risken” och som de utbildade forskare (professorer) man är att effekten var bevisad särskilt genom en i BMJ publicerad metastudie (nov. 2021).
Läser man artikeln som det hänvisas till kan man tolka den som att användning av munskydd minskar smittspridningen med 53 %. Bara denna slutsats torde lända till eftertanke för om effekten är så stor skulle den vara mycket lättbevisad och fastslagen för länge sedan.
I korthet hittade man i metastudien 35 000 artiklar om förebyggande åtgärder mot smitta. 35 studier återstod efter granskning där enskilda åtgärder studerats varav 6 handlade om munskydd. Tre studier var gjorda i Kina och tre i övriga världen. Man finner att studierna visar att smittan minskar ordentligt när munskydd används men samtidigt att felkällorna är så stora att några säkra slutsatser inte kan dras. Man refererar också några artiklar som inte tas med pga dålig studiedesign mm där effekten av munskydd ligger kring 10 %.
Sammanfattningsvis hittar man trots stora ansträngningar bara 6 studier i världslitteraturen kring samhällelig användning av munskydd som smittskyddsåtgärd som håller för granskning. Dessa 6 studier bedöms i artikeln ha så stora risker vad gäller felkällor att det inte kan dras säkra slutsatser om munskyddseffekter på samhällssmitta. Observera att det inte finns några data kring negativa effekter av munskyddsanvändning redovisade i denna studie.
Det är fritt fram för alla att tycka att munskyddsanvändning i samhället har eller inte har effekt på smittspridning.
Det återstår dock för de som pläderar för munskyddsanvändning att visa att nyttan överstiger skadan (bl a kostnaden), i alla fall om de ska hänvisa till försiktighetsprincipen och vetenskapliga belägg för effekterna.
Vi som använder försiktighetsprincipen i meningen att inte sätta in åtgärder utan goda grunder väntar med spänning.
Lars-Bertil Arvidsson är allmänläkare och tidigare hälso- och sjukvårdsdirektör Stockholms läns landsting
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
