debatt En kommun kan inte medvetet starta en skola som handplockar och segregerar elever, och som gör att kommunens kostnader ökar. Men det är lätt att runda reglerna genom att låta ett fristående skolföretag etablera sig, skriver Sten Svensson.
I en vanlig svensk kommun diskuterar den politiska ledningen hur de ska kunna öka kommunens attraktivitet för att locka fler invånare och företag. De har redan ett mycket bra näringslivsinriktat arbete men tycker att det behöver kompletteras. Beslutet blir att kommunen ska starta en ny skola.
Den nya skolan ska vara en riktig högstatusskola. Den ska vara stor och rymma drygt 700 elever och den ska ligga centralt så att det blir lätt för eleverna att ta sig dit. Inriktningen ska vara internationell och en stor del av undervisningen ska ske på engelska. Kraven på eleverna ska vara höga och skolan ska präglas av ordning och reda. Undervisningen ska vara traditionell. Eftersom en del av undervisningen ska ske på engelska får kommunen godkänt från Skolinspektionen att göra undantag från behörighetsbestämmelserna för lärare.
När beslutet är taget annonseras den nya skolan och de föräldrar som vill får sätta upp sig i kön. Eleverna tas in på skolan efter tid i kön. Eftersom intresset är stort blir det snabbt fler sökande än det finns platser. Med den inriktning som skolan ska ha blir det i första hand de välutbildade och ekonomiskt starka föräldrarna i kommunen som sätter upp sina barn i kön.
Kommunledningen gnuggar händerna och hoppas att de även ska få elever från grannkommunerna till den nya skolan.
När skolan startar visar det sig att de andra skolorna i kommunen förlorat en grupp elever vardera. En grupp elever i varje klass har valt den nya skolan. Då varje elev tar med sig sin skolpeng på cirka 100 000 kr betyder det att skolan får en kraftig sänkning av intäkterna. Det visar sig vara svårt att slå samman undervisningsgrupperna utan organisationen måste till stor del vara kvar. Även om det är färre elever i skolan ligger de fasta kostnaderna för lokaler med mera kvar. Kostnaderna per elev ökar i dessa skolor.
Det visar sig också att de elever som är kvar är de elever som behöver extra stöd i olika former. Även det höjer dessa skolors kostnader per elev. Dessutom blir det svårare att få till en bra undervisning när många av de välfungerande eleverna har lämnat skolan. Dessa skolor får ett negativt segregerat elevurval och skolsegregationen ökar i kommunen.
Exakt så här går det till i många kommuner när till exempel Internationella Engelska Skolan startar nya skolor.
Med färre elever måste skolledningen ge besked till ett antal lärare att de är övertaliga. I vanliga fall hade dessa lärare då fått ett arbete på den nya skolan, dit eleverna gått. Men de övertaliga lärarna klarar inte att undervisa på engelska, så kommunen säger upp dem.
När den nya skolan varit i drift några år visar det sig att de sätter mycket höga betyg. Kommunens genomsnittliga meritpoäng i årskurs nio höjs kraftigt och det är den nya skolan som står för nästan hela ökningen. Även det tycker kommunledningen är bra. En skola med toppbetyg är bra reklam och det lockar ännu fler invånare och företag till kommunen.
Men så här kan väl ändå inte en kommun göra, invänder någon. Att medvetet starta en skola som handplockar och segregerar elever och som gör att kommunens kostnader ökar och som medvetet sätter för höga betyg. Kommunen har väl en skyldighet enligt både grundlag och skollag att behandla alla invånare lika? Står det inte i skollagen att närhetsprincipen gäller? Då kan inte en kommun handplocka elever till den nya skolan. Och hur går det med de elever som får rättvist satta betyg, de kanske inte kommer in i gymnasieskolan då den nya skolans elever får för höga betyg? Kan en kommun göra så här?
Nej, en kommun kan inte agera på detta sätt, men det går utmärkt att göra precis så här om man låter ett fristående skolföretag etablera sig. För dem gäller inte närhetsprincipen utan de kan upprätta ett kösystem. De har inga krav på att alla kommuninvånare ska behandlas lika och de har inget ansvar för att segregationen ökar i kommunen. De tjänar sina pengar på att segregera elever och på att sätta för höga betyg. Exakt så här går det till i många kommuner när till exempel Internationella Engelska Skolan startar nya skolor. Ofta med aktivt stöd av kommunledningen med centrala markanvisningar och ibland även med hyressubventioner. En skolverksamhet som är olaglig för kommunen blir laglig när kommunen kontaktar en skolkoncern för att utföra den.
Sten Svensson
Fristående skoldebattör och medlem i nätverket för en likvärdig skola
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
