debatt Metoo har givit kvinnor hopp om att världen kan bli bättre. Den är varken en rörelse för häxjakt eller manshat, utan en rörelse för att stärka kvinnor i vetskapen om sitt egenvärde, skriver Lina Stenberg och Carina Benjaminsson, administratörer för metoouppropet #imaktenskorridorer.
Metoo är en positiv rörelse. Det har givit tusen och åter tusen kvinnor en möjlighet att sätta ord på upplevelser de varit med om. Det är en rörelse för systerskap som omvandlat handlingsförlamning, uppgivenhet, rädsla och otrygghet till något annat. Metoo har givit kvinnor hopp om att världen kan bli bättre.
Tillsammans är vi starka, tillsammans har vi kunnat sätta ord på de mönster och kopplingar som finns.
- Hur härskartekniker, könsroller, grabbighet och fumliga händer från oönskat håll hänger ihop med den maktobalans vi har i samhället i stort.
- Hur sexismen inte går att skilja från vare sig ojämställda löner, destruktiv utseendefixering, dödligt våld mot kvinnor och att kvinnor lämnas med störst ansvar för hem och familj.
Ett demokratiskt samhälle innebär jämställdhet.
Det innebär frihet från att utsättas från våld och sexuella övergrepp precis som att det innebär rätten till lika möjligheter för den som föds som kvinna eller icke-binär.
Gråskalan av sexism är stor och luddig, men med metoo har vi fått verktyg att förstå att saker som inte känns okej faktiskt inte heller är okej. Att vi kvinnor själva får bestämma över våra egna kroppar och faktiskt har utslagsrösten i när gränsen är nådd eller är passerad. Att våld aldrig är acceptabelt, att vi aldrig ska behöva vara rädda för sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkter.
Nej Metoo-rörelsen är varken en rörelse för häxjakt eller manshat. Det är en rörelse för empowerment, att stärka kvinnor i vetskapen om sitt egenvärde, sin potential och hur vi gemensamt kan verka för förbättringar. För jämställdhet och allas lika rättigheter oavsett kön.
När SVT genom Uppdrag Granskning som sändes igår satsar på att granska metoo väljer de inte att fokusera på strukturella maktbalanser kopplat till sexuellt våld eller hur en feministisk folkrörelse nu har väckts.
Det är viktigt att media granskar media. Att den journalistiska etiken ses över. Detta är särskilt viktigt i tider av starka sociala medier, där individers namn fritt kan läggas ut, personer kan filmas och därefter delas bland hundratusentals konton på nätet.
Att Uppdrag Granskning gör ett reportage om ett ärende där en misstänkt men icke-dömd förövare namnges är helt i linje med programmets uppdrag. Men att granskningen görs i metoo-rörelsens namn, att metoo-gruppers seriositet och syfte ifrågasätts i samma mening och det vinklas som att hela rörelsen är ute efter att hämnas på män i offentlighet är både oseriöst och olyckligt.
Att SVT väljer att svartmåla och misstänkliggöra metoo genom det fokus de väljer genom Uppdrag Gransknings reportage riskerar att göra motrörelsen en stor tjänst.
Enligt Brottsförebyggande rådet upplever 25 procent av landets kvinnor under sin livstid någon form av psykisk eller fysisk misshandel i en nära relation. En av sju unga kvinnor (16-24 år) har under senaste året utsatts för någon form av sexualbrott. Nästan hälften av dessa har råkat ut för det fler än en gång. Enligt LO har en av sex kvinnor under det senaste året blivit utsatt oönskade sexuella anspelningar på sin arbetsplats. Nästan lika stor andel har blivit utsatta för oönskad fysisk kontakt under samma tidsperiod.
Metoo grundar sig i ett verkligt behov av förändring. Hösten 2017 blossade en låga upp som antändes av alla de pyrande eldar som funnit bland kvinnor under en lång tid. Det halvår som gått har varit historiskt i vilket engagemang det väckt och vilka ringar på vattnet det redan hunnit få.
Inga samhällsförändringar har skett utan motstånd. När makt omfördelas behöver vissa ge ifrån sig den till andra, något som historiskt sällan skett utan strid. Det finns redan ett brett motstånd mot metoo. Motrörelsen är stark och har många anhängare, oftast bestående av män med makt som inte är beredda att dela med sig.
Att SVT väljer att svartmåla och misstänkliggöra metoo genom det fokus de väljer genom Uppdrag Gransknings reportage riskerar att göra motrörelsen en stor tjänst.
Det väldigt vinklade SVT-scoopet kan i värsta fall bidra till att allt det som metoo-rörelsen hittills byggt upp faller samman.
Lina Stenberg och Carina Benjaminsson är administratörer för metoouppropet #imaktenskorridorer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
