Söndagskrönikan Missbruket av smärtstillande mediciner har berikat läkemedelsföretagen och deras ägare. Men nu tycks rättvisan hinna ikapp profitörerna, skriver Dagens Arenas nye krönikör Jonas Cullberg.
David Sacklers fyraårige son kom hem från förskolan och frågade: “Varför säger mina vänner att vår familj dödar folk?”. Det berättade Sackler, tidigare styrelseledamot i läkemedelsföretaget Purdue Pharma, i en intervju med Vanity Fair i somras.
Han förklarade sin medverkan i tidningen med en vilja att ge ett mänskligt ansikte till en familj som han menar utsätts för en orättvis hetsjakt. “The Sacklers” äger läkemedelsföretaget Purdue Pharma och är inte bara en av USA:s rikaste familjer utan numera också en av de mest avskydda. Orsaken är företagets roll i den enorma folkhälsokris som kallas opioidepidemin.
130 amerikaner om dagen dör av opioider: smärtstillande starkt beroendeframkallande läkemedel, heroin och det syntetiska heroinliknande preparatet fentanyl. Epidemin har tagit livet av 400 000 människor de senaste två decennierna, och har lett till att medellivslängden i USA sjunkit tre år i rad. “Fakta kommer att visa att vi inte startade krisen”, sa David Sackler till Vanity Fair. Men få håller med honom.
I mitten av september, några månader efter intervjun, begärde Purdue Pharma sig i konkurs. Anledningen är tusentals stämningar från delstater, distrikt och städer som drabbats av opioidepidemin. Tanken är att Purdue Pharma ska ombildas som en stiftelse och fortsätta med sin tillverkning av läkemedel men låta intäkterna gå till de som stämt bolaget. Familjen Sackler ska också betala tre miljarder dollar ur egen ficka. Men flera delstater som stämt Purdue Pharma motsätter sig förslaget till uppgörelse och menar att bolaget och familjen Sackler kommer för billigt undan.
Skadestånden läker inga sår, men kan hjälpa områden som präglas av död, desperation, trasiga samhällen och inte minst desperata anhöriga.
USA:s dödligaste drogkris någonsin började med en enorm överförskrivning av smärtstillande tabletter. Purdue Pharma lanserade det starka opioidläkemedlet Oxycontin 1996, och lyckades tillsammans med andra läkemedelsföretag genom massiv marknadsföring sprida en falsk bild bland läkare och patienter att risken för opioidberoende är försvinnande liten.
Amerikanska läkare började skriva ut tabletterna i massor, patienter fastnade, och pillren läckte ut i stora mängder på svarta marknaden. Purdue Pharma och andra läkemedelsföretag kände tidigt till problemen med missbruk och beroende, men fortsatte med sin aggressiva marknadsföring. Efter hand har många läkemedelsmissbrukare gått över till heroin och fentanyl. Dödliga överdoser har blivit en del av den amerikanska vardagen.
Purdue Pharma är långtifrån ensamma om att ha juridiska problem i opioidkrisens USA. Läkemedelsjätten Johnson & Johnson dömdes i slutet av augusti att betala 570 miljoner dollar till den fattiga delstaten Oklahoma, för att ha tonat ner riskerna med opioidpreparat och marknadsfört dem som perfekta smärtstillare för unga, krigsveteraner och kvinnor. I onsdags gick Johnson & Johnson med på att betala 20 miljoner dollar i ersättning i en uppgörelse med två distrikt i Ohio för samma sak.
Det gör att företaget köper sig fri från den rättegång som inleds den 21 oktober i Cleveland, Ohio, mot en lång rad läkemedelsföretag och läkemedelsdistributörer. Där avgörs om det går att hålla läkemedelsbranschen ansvarig för krisen och hur mycket företagen i så fall ska betala. Rättsprocessen i Ohio kommer bli vägledande för tusentals mål runt om i landet. Liksom Purdue Pharma erkänner Johnson & Johnson fortfarande ingen skuld i krisen. Men att de betalat ut pengar till de två distrikten i Ohio tyder på att fler drabbade platser kan räkna med ersättning för beroendebehandling och andra av de skyhöga kostnaderna i opioidepidemins spår.
Skadestånden läker inga sår, men kan hjälpa områden som präglas av död, desperation, trasiga samhällen och inte minst desperata anhöriga. I vintras lyssnade jag på en av dem, Alexis Pleus, i samband med en demonstration mot familjen Sackler i New York. Hon förklarade att hennes son Jeff hade blivit ordinerad Oxycontin efter att ha skadat knät när han brottades i gymnasiet. Jeff blev beroende av pillren, gick över till heroin och dog i en överdos i augusti 2014. Rösten sprack av förtvivlan när Alexis Pleus hävdade att Purdue Pharma fick henne att bli medskyldig till sonens död, eftersom hon trodde på vad hans läkare sa. “När min son pratade om hur ont han hade sa jag ’har du tagit dina piller?’ ”.
Den medkänsla som David Sackler efterlyste för sin retade fyraåring ville Purdue Pharma inte ge till Oxycontin-dödens offer. När missbrukskrisen härjade för fullt anlitade företaget konsultfirman McKinsey för att förbättra Oxycontins image och bemöta ”emotionella budskap” i medierna från mammor vars barn dött i överdoser. När det gäller cynism och psykopatisk företagskultur är den amerikanska läkemedelsindustrins agerande under opioidkrisen svåröverträffat. Det här är hösten då den till sist ställs till svars.
Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
