debatt Regeringen har låtit utreda både marknadshyror och försämringar av arbetsrätten. Gemensamt för båda utredningarna är ambitionen att försvaga förmågan att skydda arbetstagare och hyresgäster mot godtycke. Och det innebär en tydlig maktförskjutning till arbetstagarens och hyresgästens nackdel, skriver Lisa Bondesson från Kommunal och Martin Hofverberg från Hyresgästföreningen.
Den trygghet som vi kämpat till oss på arbets- och bostadsmarknaden existerar inte i ett vakuum. Genom vår kollektiva styrka som förhandlande parter kan vi upprätthålla goda villkor för löntagare och hyresgäster. Det är rättigheter vi slår vakt om.
Därför ser vi med stor oro på den utredning om marknadshyror i nyproduktion som lanserades för bara några veckor sedan. Att först försämra för löntagarna genom ett svagare anställningsskydd, och sedan begränsa hyresgästernas inflytande kommer inte att eliminera arbetslöshet och bostadsbrist. Så fungerar inte marknaden. Däremot bidrar det till ökad otrygghet och höjda hyror, vilket kommer att leda till sänkt levnadsstandard för flertalet medlemmar i Kommunal och tre miljoner hyresgäster.
Medlemmarna i Kommunal har lite att vinna på marknadshyror, men desto mer att förlora.
Bland medlemmarna i Kommunal i någon av de tre storstäderna – Stockholm, Göteborg och Malmö – bor mer än varannan i hyresrätt. I genomsnitt lägger ett hyreshushåll redan idag 28 procent av sin disponibla inkomst på sitt boende, avsevärt högre än boende i bostadsrätt och egna hem. I det nyproducerade hyresbeståndet lägger 6 av 10 hyresgäster mer än 40 % av sin disponibla inkomst på hyran. Samtidigt dräneras det äldre billigare beståndet genom utförsäljning och ombildning. I Stockholms län, där bostadssituationen är som mest angelägen, har antalet hyresrätter under perioden 1997-2019 minskat från 449 872 till 387 889 hyresrätter. Alltså 14 procent färre hyresrätter samtidigt som befolkningen i Stockholms län ökat med 35 procent under samma period. (SCB, 2020).
Medlemmarna i Kommunal har lite att vinna på marknadshyror, men desto mer att förlora. Heltidslönerna för medlemmarna är ofta låga och deltidsarbete är mycket vanligt, vilket kan exemplifieras med att sex av tio inom äldreomsorgen jobbar deltid. Lägg därtill att en av fyra inom kommunal äldreomsorg eller omsorg av funktionsnedsatta är visstidsanställd så blir det tydligt att ett system med marknadshyror inte gynnar våra medlemmar.
Vi har lösningar på situationen och de stavas inte marknadshyror och begränsat förhandlingsutrymme för hyresgästerna. Istället vill vi se:
- Att den svenska modellen på hyresmarknaden värnas
- Att utförsäljningen av den kommunala allmännyttan stoppas
- Att statens roll i finansiering och planering stärks så att fler hyresrätter med rimliga hyror byggs
När det finns tillräckligt med jobb och bostäder händer något med maktbalansen i samhället. Då flyttas pressen från våra medlemmar över till arbetsgivare och fastighetsägare, vilket underlättar vårt arbete för bättre villkor i arbetslivet, mer underhåll i fastigheterna och en press uppåt på löner och nedåt på hyror. Att inte vidta de nödvändiga åtgärderna för att lösa bostadsbristen, och istället försvaga förhandlingssystemet, verkar i motsatt riktning.
I maj 2021 presenteras slutsatserna från utredningen om marknadshyror i nyproduktion. Förhoppningsvis stängs då dörren till detta system lika hårt som medlemmarna i Kommunal dagligen sliter för att bära Sverige under sina armar.
Lisa Bondesson, Samhällspolitisk chef Kommunal
Martin Hofverberg, Hyresgästföreningen Chefsekonom
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
