Förhandlingarna mellan Handels och arbetsgivarna Svensk Handel resulterade till sist i ett avtal under torsdagskvällen. Avtalet innehåller en del av den satsning på jämställda löner som Handels hade krävt, och Handels säger sig nu vara nöjda med resultatet. Gott så. Men den argumentation som arbetsgivarna använde under förhandlingarna lämnar en bitter eftersmak.
När Handels varslade påpekade man att det fackförbundet framför allt ville ha till stånd var ett avtal, och en förhandling. Redan på första träffen ska Svensk Handel ha lämnat sitt slutbud: max 2,6 procent över tolv månader.
Det vill säga exakt den ökning som industriavtalet stipulerar. Ett sådant avtal skulle i procent vara ”rättvist”, men samtidigt medföra att kvinnodominerade låglönebranscher fortsätter att halka efter räknat i kronor och ören. Skillnaderna mellan den relativt högavlönade industrin och, till exempel, detaljhandeln skulle fortsätta att öka.
Handels delvisa framgång kan få betydelse långt utöver den storstrejk som nu är avblåst – Byggnads, Seko, Kommunal, Transportarbetareförbundet, Pappers, Hotell- och restaurangfacket, Fastighets och Målarna hade lagt sympativarsel. Men flera andra kvinnodominerade förbund, som Kommunal, står på tur i avtalsrörelsen. Resultatet kan också få betydelse för LO:s fortsatta samordning vad gäller könsutjämnande lönestrategier.
Att Handels – i linje med LO-samordningens beslut att verka för minskade löneklyftor mellan män och kvinnor – krävde 4,7 procents löneökning har fått näringslivsföreträdare och mer eller mindre liberala debattörer att gå i taket och ropa ”orimligt!”. Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström menar att LO ”leker med elden”. Vice vd Christer Ågren varnar för att ingen kommer vilja arbeta inom industrin om ”mindre kvalificerat” arbete betalas bättre.
Borgerliga ledarskribenter håller med och menar likt Christer Ågren att lösningen är att könsbalansera branscher – inte mer jämlika löner. De senare sägs leda till inflation och/eller massarbetslöshet. Till och med Aftonbladets Lena Mellin varnar för inflation om låglönesektorerna inte fortsätter att vara just lågavlönade.
Budskapet till kassörskor, som till exempel utför privatiserade posttjänster utan att det syns i lönekuvertet, och till undersköterskor samt vårdbiträden med ansvar över liv och död, har varit rent ut sagt föraktfullt. Drägliga villkor? Då får du börja jobba inom industrin. Varningarna och protesterna är dessutom patetiska utifrån de vinster som arbetsgivarna checkar in.
För hur går det annars att förklara de enorma löneökningar som vd:arna för de börsnoterade företagen inom Svensk Handel har fått det senaste året? I genomsnitt ökade deras fasta löner med 8,6 procent. Rimligt, sa Bull, samtidigt som en kassörskas lön nu ska öka med 710 kronor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
