Krönika Nästan varannan svensk känner oro inför sin framtida pension. Ändå är det förvånansvärt tyst från ansvariga politiker i pensionsgruppen. Det är dags att att öka trycket på deras arbete, skriver Håkan Svärdman.
Trots en strid ström av larmrapporter de senaste åren som blottlägger krisen i det allmänna pensionssystemet är det förvånansvärt tyst från ansvariga politiker i pensionsgruppen och riksdagens socialförsäkringsutskott. När jag googlar på deras medverkan i denna för så många svenskar viktiga fråga blir det glest med träffar. Ingen kräver misstroendevotering mot socialförsäkringsministern eller särskilda debatter om pensionerna i riksdagen. Alternativa förslag lyser också med sin frånvaro. Tystnad råder.
Förvisso höjs i år den allmänna pensionen med 100 – 600 kronor per månad före skatt. Men merparten av tillskottet kommer istället från sänkt pensionärsskatt och ett nytt bidrag som införs i höst, det så kallade inkomstpensionstillägget. Givetvis kommer pengarna behövas och vara efterlängtade, men reptricket med bidrag och skattesänkningar är vare sig hållbart eller ansvarsfullt mot bakgrund av de allvarliga brister som det allmänna pensionssystemet sedan länge tyngs av.
I mitt arbete hos fackförbundet Forena har vi under flera år visat att pensionsraset fortsätter i oförminskad takt. I början av 2000-talet fick en nybliven pensionär 61 procent av tidigare inkomst i pension (slutlön). Idag har motsvarande nivå rasat ned till 47 procent. I kronor innebär det en pensionsförlust på 4 500 kronor per månad före skatt för en genomsnittslöntagare.
Pensionsgruppen går inte i takt med svenskarnas uppfattning om vad som är en trygg pension.
De allra flesta pensionärerna har även tjänstepension, vilket höjer deras totala pension till drygt 70 procent av slutlönen. Men tjänstepensionerna skyddar inte när den allmänna pensionen kan falla under 40 procent av slutlönen. Om inget görs är vi snart där. Det är en utveckling som inte uppskattas av svenskarna visar en ny Novus-undersökning som har genomförts på Forenas uppdrag.
Undersökningen visar att:
- Drygt åtta av tio svenskar tycker att det offentliga ersättningssystemet ger pensionärerna en låg ekonomisk standard.
- Hälften av svenskarna bedömer att de måste minst ha 80 till 100 procent av sin nuvarande lön för att ha en bra ekonomisk standard som pensionär. Knappt var tionde svensk anser att 64 procent eller mindre av lönen kommer att räcka när det går i pension.
Föga förvånande upplever därför fyra av tio svenskar stor oro inför framtiden över att pensionen inte kommer att räcka till för att förverkliga sina förväntningar på ålderns höst.
Undersökningen visar även att svenska folket efterlyser en reformering av det allmänna pensionssystemet, inte fler skattesänkningar eller bidrag. Drygt en tredjedel vill se en höjning av pensionsavgiften för att höja pensionerna och något fler, 35 procent, föredrar att både pensionsåldern och pensionsavgiften höjs. Endast 8 procent av svenskarna tycker att dagens pensionssystem ska förbli oförändrat.
Pensionsgruppen, som består av riksdagspartierna bakom dagens allmänna pensionssystem och vars uppdrag är att vårda systemet, går följaktligen inte i takt med svenskarnas uppfattning om vad som är en trygg pension och vad som behöver göras för att höja pensionerna.
Har pensionsgruppen kraft att inom en snar framtid presentera ett förslag om en höjd pensionsavgift? Det skulle rusta pensionssystemet för både vardag och kris så att alla pensionärer som slitit ett helt liv får en pension som går att leva på?
Vi är många som väntar på besked. Men det kommer tyvärr inte komma några sådana om inte trycket ökar. För mig är det obegripligt att dessa dolda makthavare inte får fler frågor om varför beskeden uteblir.
Håkan Svärdman är samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
