Ostbild: Pixabay

fredagskrönikan Vem trodde att schweizerost var ett framgångsrecept i kampen mot coronaviruset? Men på Nya Zeeland har detta varit del av strategin, noterar Tanvir Mansur.

Om vi trodde att pandemin skulle vara över efter sommaren, så hade vi verkligen fel. Vi är verkligen långt ifrån att utplåna coronaviruset innan ett vaccin kommer. Dessutom är det många som trotsar rekommendationer och förbud från myndigheterna. Folk är ute på gatorna, på restauranger och en del har börjat festa. I Stockholms innerstad syns det inte att vi lever under en pandemi, eftersom folk ändå trotsar rekommendationerna.

Fredrik Elgh, som är överläkare och professor i virologi vid Umeå universitet, varnar att om smittspridningen fortsätter så här, så kommer vi se samma nivåer som i våras. På SVT Morgon sa han:

Alla verktygen ska ut ur lådan för att stoppa smittspridningen. Jag vill starkt rekommendera att alla använder munskydd i solidaritet med varandra. Naturligtvis ska vi göra det där de är verksamma och det är när vi är i inomhusmiljöer och där människor finns tillsammans.

Därför behövs starka åtgärder. Samtidigt är vi snabba på att peka ut olika strategier som misslyckade, för att människor ändå blir smittade.

Så vad har det här med ost att göra? Jo, för tjugo år sen skapades en modell av psykologen James Reason, på University of Manchester. Den heter “the Swiss cheese model of system accidents”. Och vad är en schweizerost egentligen? En “rundpipig hårdost med valnötsstora hål”, enligt Wikipedia.

Och när du skär upp osten, tänk dig att varje ostskiva är en strategi mot corona. Det kan vara smittspårning, att förhindra flygtrafik eller krav på munskydd eller masker. Och varje hål i osten är tillfällen då strategin inte funkade. När någon ändå blev smittad av viruset.

Alla som har gjort ostmackor vet att om vi lägger skivorna ovanpå varandra så täcks hålen. Och ju fler skivor ost vi har, desto bättre skydd har vi alltså från viruset.

Den här modellen förutsätter människor kommer att göra fel, att de kommer att begå misstag. Att viruset ändå smittar någon betyder inte att hela systemet är fel, det handlar då om att vi måste hitta rätt kombination av strategier.

Därför är professor Elgh tydlig med att vi borde använda munskydd för att skydda varandra, särskilt i kollektivtrafiken. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar också maskerna, och väldigt många studier pekar på att det är effektivt mot spridningen av coronaviruset.

Deras ostskivor består bland annat av smittspårning, karantäner och krav på munskydd.

Nu har dessutom Kungliga Vetenskapsakademin gått ut och rekommenderat allmänheten att använda munskydd inomhus i sin senaste rapport. Och att se över ventilationssystem i kollektivtrafiken.

Professor Staffan Normark är ordförande för Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19. Han förklarade för Ekot:

För att skydda sig mot det här så anser vi att ett munskydd som täcker både näsa och mun filtrerar bort små droppar i inandningsluften som kan innehålla virus. Då anser vi att både ventilation och munskydd är viktiga.

De har också tittat på påståendet att maskerna skulle skapa mer riskfyllt beteende, där folk slutar hålla avstånd och att munskydden skulle öka spridningen:

Det finns alltså egentligen ingenting som säger att det skulle vara farligt att bära munskydd. Inget som tyder på att det skulle öka smittspridningen.

Samtidigt sprids en ny dansk studie om att masker inte är effektiva. Men om vi läser själva studien och lyssnar på vad forskarna bakom den säger, så visar resultatet ingenting nytt egentligen. De förklarar att maskbärarna inte är helt skyddade mot viruset när omgivningen inte bär munskydd alls. Det visste vi sen tidigare. Och de har inte heller tittat på vilket skydd maskerna ger för alla andra. Eller vad som skulle hända om alla skulle bära munskydd.

Det finns en meme som är rätt bra på att förklara hur vi kan se på munskydden. Men det är lite äckligt. Det kallas för “the pee meme”:

Om alla skulle springa runt nakna, och en man skulle ställa sig och kissa på dina ben, då blir du blöt. Och arg. Men om du skulle ha byxor på dig, vad händer då när kissmannen uträttar sina ärenden på dig? Du får lite skydd, men du blir ju fortfarande blöt. Och fortfarande arg. Så om både du och kissmannen har på er byxor, och han försöker kissa mot dig. Vad händer då? Ja, han kissar på sig själv. Och så kan du peka och skratta åt honom.

På samma sätt skyddar munskydden andra människor från att bli smittade av maskbärarna. Det är det som WHO och andra smittskyddsinstitut i världen över har rekommenderat sedan i våras. Även om de inte använder sig av “the pee meme”.

Och när du köper din mask, online eller på Apoteket, så är det viktiga är att använda dem på rätt sätt. Tvätta händerna ordentligt före och efter. Sätt på dig den, och ta inte på munskyddet med fingrarna förrän du ska ta av dig det. Den här informationen behöver Folkhälsomyndigheten ha på sin hemsida och i all kommunikation utåt. Det är också en av ostskivorna i schweizerosten.

Det finns alltså inte en enda nyckelstrategi mot coronaviruset. Om din bil har en krockkudde, så kommer det inte göra lika stor skillnad när du krockar om du inte också har säkerhetsbältet på dig. Så tänker jag att man kan se på det. Om någon säger “men det räcker för mig att hålla avstånd”, så kommer det inte räcka för att skydda alla andra. Vi måste kombinera alla lager av ost.

På Nya Zeeland var de snabba med att hitta rätt kombination av strategier i med schweizerosten. Deras ostskivor består bland annat av smittspårning, karantäner och krav på munskydd. De har totalt 25 döda, och runt 2000 smittade. Även om det flyger in personer som testas positivt för corona, har deras kombinerade åtgärder snart lyckats utrota virusets spridning på ön.

Nu vädjar Haparanda kommun till sina invånare över 15 år att bära munskydd där det är svårt att hålla avstånd. När hela världen pekar på att maskerna gör skillnad, tillsammans med andra åtgärder, då kan du också göra skillnad. Om vi följer rekommendationerna och samtidigt tar fram alla verktyg ur lådan, då kan vi skydda varandra. Varje ostskiva spelar roll.

 

Tanvir Mansur är skribent och producerar podcasts