fredagskrönikan Alla har en åsikt om posten. Men om du vill göra skillnad är det hög tid att uppvakta din riksdagsledamot, skriver Jonas Nordling.
Det svenska postverket skapades 1636. Och sedan dess har vi svenskar haft synpunkter på servicen. Den nuvarande skepnaden, Postnord, har blivit ett skällsord för många, inte minst på landsbygden.
Det är inte svårt att förstå utmaningarna när allt färre skickar brev. Å andra sidan har transporter av paket ökat explosionsartat. Medborgarna vill ha en posttjänst, men inte betala allt för mycket.
Sedan snart ett år utreds vårt framtida postväsende på regeringens uppdrag. I veckan intervjuade jag den särskilda utredaren Britt Bohlin i mitt extraknäck som programledare för Tidskriftspodden. Men hennes svar är förstås intressanta långt utanför den tidningsbransch som behöver få sina produkter utburna.
Enligt Britt Bohlin är det inte omöjligt att en framtida postlag kan innehålla olika krav för landsbygd och storstäder.
I intervjun öppnar Britt Bohlin bland annat för en ny syn på posttjänster som rättighet. Idag är postlagen jämlik, alla ska få samma service oavsett plats i landet. Som bekant har dock Postnord redan utmanat detta och infört varannandagsutgivning på flera håll, trots att lagen fortfarande slår fast att posten ska delas ut veckans alla vardagar.
Enligt Britt Bohlin är det inte omöjligt att en framtida postlag kan innehålla olika krav för landsbygd och storstäder. En logisk, men ändå anmärkningsvärd, öppning för en lagstiftning som ställer medborgare mot medborgare.
Under intervjun återkommer Britt Bohlin flera gånger till hur viktig posten är för de som bor i glesbygd, och tar sig själv som exempel. Det är tydligt att utredaren starkt värdesätter postens tjänster, och ser betydelsen av en fortsatt hög frekvent närvaro i alla delar av landet. Men hon säger även att inte alla svenskar delar denna värdering. Och att det hittills överraskat henne mest under utredningen.
Hennes förslag om postens framtid ska överlämnas till regeringen först 2023. Vem som då sitter vid makten avgörs som bekant dessförinnan i riksdagsvalet nästa år. Det finns i dagsläget inget som tyder på att posten kan bli en valfråga. Men med tanke på att utredningen har en referensgrupp där alla riksdagspartier ingår för att få en bred majoritet i sina slutgiltiga förslag så bör nog vi medborgare engagera oss. Enklast genom att kolla var våra folkvalda står i frågan om postens framtid.
För 2023 kommer det vara försent att göra något. Annat än att gnälla. Och det har vi gjort alltsedan 1636.
Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
