Pakistans folk måste få rösta

Benazir Bhutto offrade sitt liv för Pakistan. Trots hoten som fanns mot henne återvände hon från exilen i London, för att ställa upp i ett demokratiskt val och vara med i arbetet att leda sitt land på rätt väg. Risken är nu att den väg som landet har slagit in på byts mot något mycket värre. Efter en allvarlig politisk kris upphävde presidenten Pervez Musharraf äntligen undantagstillståndet i höstas och utlyste ett val. Men efter mordet på den främsta oppositionskandidaten är det ovisst om presidenten kommer att ta ett steg framåt eller två tillbaka.

Det råder ingen tvekan om att de som mördade Benazir Bhutto i staden Rawalpindi i går är fiender till ett demokratiskt Pakistan, där folket får välja sin ledare. Och det råder inte heller någon tvekan om att folket hade valt just Bhutto om dryga två veckor – hon skulle ha blivit nästa premiärminister. Därför måste president Pervez Musharraf visa att han menade allvar med sitt försök att göra Pakistan till en sann demokrati, när han hängde av sig uniformen och därmed bröt symbiosen med militären. Folket måste få chansen att rösta.

Den tidigare premiärministern Nawaz Sharif talade efter gårdagens mord i termer av hämnd och krig mot dem som utfört attentatet. Det är att göra just som de vill och att gå deras ärenden. Sharif – och övriga styrande i landet – måste besinna sig och i stället för att piska upp stämningen se till att det blir en effektiv utredning av mordet, vid sidan av ett fritt och rättvist val.

Omvärlden har också en stor roll att spela i Pakistan. Hittills har mantrat varit "stabilitet" och därför har Pervez Musharraf fått fullt stöd från USA, eftersom fruktan för en utveckling likt den i grannlandet Afghanistan har varit större än omtanken om demokratin. Priset för den skenbara stabiliteten har varit högt och betalats av det pakistanska folket – den demokratiska utvecklingen har gått i stå med "kriget mot terrorismen" som förevändning.

Med en president från Demokraterna i USA i höst kommer förhoppningsvis agendan att skifta och de fria grupper i Pakistan som kämpar för demokrati stå i fokus för utrikespolitiken. De fängslade och/eller tystade feminister, jurister, människorättsaktivister och journalister måste få ett tydligt stöd. Det är bara de som kan göra Pakistan till ett land som har sett sin sista militärkupp och sitt sista politiska mord.