Israeliska krigsförbrytare har i decennier kunnat begå brott utan att åka fast. Nu finns större möjligheter än någonsin att få slut på deras straffrihet, skriver juristen Henrik Carlborg.
Israel har begått systematiska brott mot folkrätten på de ockuperade områdena sedan ockupationen inleddes 1967. Generationer palestinier – varav många barn – har utsatts för husrivningar, fördrivningar, godtyckliga frihetsberövanden, dödsskjutningar, misshandel, tortyr och en mängd andra övergrepp.
Israelerna har kunnat göra det utan att behöva oroa sig för rättsliga efterräkningar. Fram till nu. Det är dags att se till att israeliska krigsförbrytare ställs till svars och straffas för de brott de har begått.
Den 1 juli 2002 trädde den så kallade Rom-stadgan i kraft. Det innebar att den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, såg dagens ljus. Det har funnits andra krigsförbrytartribunaler tidigare, varav den kanske mest berömda är Nürnberg-tribunalen. Dessa tidigare tribunaler har dock bildats tillfälligt och för ett särskilt syfte. Internationella brottmålsdomstolen, däremot, är permanent och potentiellt behörig att pröva åtal för bland annat krigsförbrytelser, oavsett var och när de begås.
Nyligen har Palestina ratificerat Rom-stadgan, vilket innebär att Palestina har rätt att hänskjuta brott till Internationella brottmålsdomstolen. Exempel på brott som domstolen kan komma att ta upp är brottet apartheid och Israels byggande av illegala bosättningar på ockuperat område.
Parallellt med detta har Sverige antagit ny lagstiftning om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Den nya svenska lagstiftningen bygger till stor del på Rom-stadgan. Svensk domstol är i princip behörig att pröva åtal för brott mot lagen oavsett var brottet har begåtts.
Det innebär att det numera finns två möjligheter för israeliska krigsförbrytare att hamna inför rätta: Antingen inför Internationella brottmålsdomstolen eller inför nationell (till exempel svensk) domstol. Det som gäller nu är att se till att detta inte förblir en teoretisk möjlighet, utan att israeliska krigsförbrytare verkligen ställs inför rätta och straffas.
Detta är av väsentlig betydelse av flera skäl. En orsak till att konflikten fortsätter, är just straffriheten. Det har helt enkelt inte funnits något som avskräckt israeliska politiker, militärer och tjänstemän från att begå brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Det finns också starka principiella skäl. Ingen kan rimligen försvara straffrihet för allvarliga brott.
Som Palestinas representant i FN uttryckte det, så är det ett såväl fredligt som civiliserat steg att vända sig till Internationella brottmålsdomstolen. Ingen som bryr sig om lag och ordning borde rimligen kunna invända mot att domstol prövar brott begångna inom ramen för Israel/Palestina-frågan.
Ingen kan rimligtvis påstå att just israeliska krigsförbrytare bör fortsätta åtnjuta straffrihet. Palestinierna har dessutom få andra vägar att hävda sina rättigheter; förhandlingar har inte visat sig vara en framkomlig väg. Rättsliga åtgärder är således ett av de få fredliga medel som står till buds.
Därför uppmanar vi svenska regeringen och svenska myndigheter att vidta de åtgärder som krävs för att rättsprocesser ska kunna inledas mot dem som är skyldiga till överträdelser av folkrätten inom ramen för Israel/Palestina-konflikten.
Detta gäller främst krigsförbrytare på den israeliska sidan, men även på den palestinska. Det gäller såväl åtgärder inom ramen för Internationella brottmålsdomstolen som åtgärder enligt svensk rätt. Och det gäller inte bara politiker, militärer och tjänstemän lokalt i Israel/Palestina, utan också de i Sverige som på olika sätt främjar krigsförbrytelser i Israel/Palestina.
Detta är ett fredligt och civiliserat sätt att bekämpa brott och få slut på en alltför långdragen konflikt. Det borde vara fullkomligt okontroviersiellt.
Henrik Carlborg, jurist och förbundsstyrelseledamot i Palestinagrupperna i Sverige (PGS)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
