Många människor känner oro inför kärnkraften, en oro som måste tas på allvar. Men vi tror att det är möjligt att hantera riskerna med kärnkraften för att kunna utnyttja dess fördelar. Framsynta politiker, såsom Tage Erlander, trodde på teknikens möjligheter och satsade på utveckling av kärnkraft. Det var ett sätt att värna om Sverige som industrination.
Sverige var ett land rikt på råvaror och ett framtida välstånd byggde på att dessa råvaror förädlades inom landet. De visste att kärnkraft vid sidan av vattenkraft kunde leverera el till priser som skulle göra Sverige starkt. De var säkert inte medvetna om att kärnkraften utöver detta är en miljövänlig energikälla, eftersom den inte bidrar till klimatkrisen.
För oss i den elintensiva industrin är elpriserna avgörande och då inte i relation till övriga Europa, utan till konkurrenter som Ryssland, Kina och från Syd- och Nordamerika. Elpriserna bestäms av utbud och efterfrågan på el, det vill säga vilken kapacitet det finns. Hur elen produceras har betydelse för hur utbudskurvan ser ut. Beroende på pris blir det lönsamt att använda olika produktionssätt, exempelvis vind, vatten eller el.
De förnybara energikällorna är i dagsläget starkt subventionerade, vilket vi måste bortse från när vi tar ställning till vilken energiproduktion vi ska satsa på. Då blir det uppenbart att den förnybara elproduktionen är dyrare än kärnkraft.
Kapaciteten och energimixen är avgörande för priserna i framtiden. Om vi har tillräcklig kapacitet eller inte beror givetvis på hur efterfrågan ser ut. Vi tror inte på någon drastisk förändring i efterfrågan utan tror att den kommer att vara relativt stabil. Effektiviseringar och nya behov kommer att ta ut varandra.
Frågan är hur vi i framtiden täcker behovet av cirka 140 terawattimmar (Twh) el. Det finns en potential för ökad vindkraft och även biobaserad elproduktion, men vi kommer fortfarande att sakna minst 40 TWh om kärnkraften stängs. Hur detta ska täckas är motståndarna till kärnkraft svaret skyldigt. Det är uppenbart att de överskattar potentialen i de förnybara alternativen och underskattar kostnaden för dem.
SSU:s Gabriel Wikström talar om att själva beslutet att stänga kärnkraften kommer att skapa nya jobb, fler innovationer och ökade exportmöjligheter. Om det var så skulle kärnkraften redan vara avvecklad. Gabriel hänvisar till Tyskland, vilket vi skulle vara försiktiga med att göra eftersom det är mycket oklart om hur de kommer att lösa sin framtida energiförsörjning och konsekvenserna av detta beslut. Det mest troliga är att elen från kärnkraften kommer att ersättas med gas och kol, men framför allt med import. Förnybart kommer säkert att spela en viss roll, men troligare på marginalen än som den huvudsakliga ersättningen för bortfallet från kärnkraften. Tyskland kommer aldrig att tillåta att deras industri slås ut genom för höga elpriser därför kommer fossilbaserad el öka, antingen i Tyskland eller att de importerar den öster ifrån.
Om miljörörelsen trodde på sina egna argument om att kärnkraften är för dyr, förutom andra nackdelar så skulle den slopa kravet på avveckling. Om kärnkraften är dyr och ineffektiv kommer den att avveckla sig själv. De vet att de har fel och därför är de livrädda för en blocköverskridande energiuppgörelse som utgår från behovet av el och som inte diskriminerar någon elproduktion som håller sig till de krav samhället satt upp.
Jan-Henrik Sandberg, förbundsordförande, Christer Larsson, förbundsekonom, Pappers.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
