debatt Om Preem får bygga sin anläggning eller ej har ingen större betydelse för klimatet. Byggs den stiger priset på utsläppsrätter. Byggs den inte, blir priserna lägre. De samlade utsläppen påverkas dock inte, menar Magnus Nilsson.
Efter ett överklagande från Naturskyddsföreningen beslöt Mark- och miljööverdomstolen i måndags att ta upp oljebolaget Preems ansökan om att få bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil, en utbyggnad som väntas fördubbla anläggningens koldioxidutsläpp från 1,7 till 3,4 miljoner ton per år.
Både SVT och SR direktsände när domstolens beslut kom. I media jublade klimataktivister, sannolikt i tron att en överprövning ska leda till beslut som begränsar koldioxidutsläppen. I Dagens Arena gladdes Björn Elmbrant, och såg utslaget som ett bevis för att det krävs en stark stat för att lösa klimatfrågan.
Det är förvisso angeläget att på alla sätt begränsa utsläppen av växthusgaser, och jag delar verkligen synen att en kraftfull klimatpolitik endast är möjlig om vi har en stark stat, kapabel att hantera de fördelnings- och regionalpolitiska spänningar politiken sannolikt utlöser.
Tanken att ett stopp för Preems planer skulle leda till lägre utsläpp baseras däremot på förlegade föreställningar om villkoren för svensk klimatpolitik. Stoppas utbyggnaden blir såklart koldioxidutsläppen i Lysekil och i Sverige lägre. De samlade utsläppen inom EU minskar däremot, paradoxalt nog, inte ett enda gram.
Tanken att ett stopp för Preems planer skulle leda till lägre utsläpp baseras på förlegade föreställningar.
Det handlar om EU:s utsläppshandel.
Sedan 2005 omfattas all tung industri (t.ex. oljeraffinaderier), alla stora energianläggningar och sedan 2012 även flygtrafiken inom EES (EU28 + Island, Liechtenstein och Norge) av EU:s system med utsläppshandel, EU ETS.
För varje ton koldioxid dessa verksamheter släpper ut, måste de till kommissionen i efterhand lämna in en utsläppsrätt, annars väntar höga böter.
En del av utsläppsrätterna delas ut gratis, i första hand till industriföretag och flygbolag, men huvuddelen säljs vid offentliga auktioner. Utsläppsrätterna handlas mellan både utsläppare och andra aktörer – banker, mäklare, spekulanter. Priset är för närvarande 25–30 euro per utsläppsrätt.
Genom att bestämma hur många utsläppsrätter som ska ges ut har EU:s regeringar och Europaparlamentet satt ett tak för hur stora de totala, framtida utsläppen från de berörda verksamheterna kan bli. Idag återstår ett utsläppsutrymme på 35–36 miljarder ton, ungefär 20 års utsläpp på nuvarande nivå. När detta utrymme förbrukats är koldioxidutsläpp förbjudna.
Detta utrymme påverkas inte av om Preem får bygga sin anläggning eller ej. Byggs anläggningen, ökar efterfrågan på utsläppsrätter, och då stiger priset på utsläppsrätter. Byggs den inte, blir priserna lägre. De samlade utsläppen påverkas dock inte. (Brasklapp: I lagstiftningen finns en specialregel som ger lite andra förutsättningar under de närmaste 3–4 åren.)
Systemet har kritiserats därför att gratistilldelningen varit för generös, att priserna på utsläppsrätter varit för låga etc. Kollar man statistiken finner man dock att utsläppen inom utsläppshandeln har minskat snabbare än från de verksamheter medlemsstaterna själva styr över. Det funkar.
Systemets grundtanke är att bortse från nationsgränserna. Därför tillåter varken europeisk eller svensk lagstiftning att regeringar eller domstolar fastställer individuella koldioxidregler för de anläggningar som ingår.
I den dom i lägre rätt om Preem, som nu ska överprövas, behandlas därför inte de ökade koldioxidutsläppen.
Det Naturskyddsföreningen kräver i sin överklagan är därför inte att den planerade anläggningens koldioxidutsläpp ska regleras, utan att domstolen ska utnyttja en specialregel i miljöbalken som innebär att man i extrema lägen kan säga helt nej till en ansökan.
Direkt efter domen i måndags begärde föreningen dessutom att regeringen ska ta över ärendet och själv utnyttja stoppregeln. Frågeställningen är juridiskt spännande, sannolikt är det därför Mark- och miljööverdomstolen vill pröva den.
Men utfallet av ett nytt beslut i Mark- och miljööverdomstolen eller i regeringen har ingen betydelse för klimatet. Det som avgör hur stora utsläppen blir är hur många utsläppsrätter som finns tillgängliga att utnyttja för de verksamheter som omfattas av utsläppshandeln, och det antalet påverkas inte av om Preems anläggning byggs eller ej.
För övrigt förefaller Preems planer väldigt skakiga, rent ekonomiskt. Under de senaste 1,5 åren har priset på utsläppsrätter fyrdubblats, vilket rimligen försämrat kalkylen för projektet betydligt.
Magnus Nilsson, miljökonsult, författare till ”EU, Sverige och klimatet – en guide för politiker och andra till EU:s nya klimatlagstiftning”
Replik:
Magnus Nilsson och Preems informationsavdelning har samma argument mot att stoppa en utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil, att de samlade utsläppen i världen därmed nog inte minskar.
Det kan ligga någonting i det. Men samtidigt blir det en utmärkt förevändning som kan användas också i andra klimatsammanhang. Ska Sverige inte göra någonting för att begränsa vår privatbilism, när antalet bilar oavbrutet ökar i Kina? Om ingen går före, utan alla länder sneglar på varandra att slippa fatta de svåra besluten, då är klimatkatastrofen oundviklig.
Björn Elmbrant
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
