En rad debattörer skrev tidigare i veckan på Dagens Arena att sjukvårdsdebatten handlar om fel saker. Sedan listar de fem problem som i huvudsak sjukvårdsdebatten handlar om. Det de tyckte var fel var väl de lösningar på problemen som debatteras. Offentlig finansiering ställs mot privat samt offentligt utförande ställs mot privat, båda i olika grad och omfattning.
Av de utmaningar som listas är de fyra första sådant som vi i dag ser som ett problem med den offentliga vården. Dessa problem som många av Sveriges invånare möter kan enkelt summeras som bristen på tillgänglighet till och kvalitet inom sjukvården.
Av denna anledning har en del människor valt att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. Men det är framförallt arbetsgivare som valt att teckna sjukvårdsförsäkringar för sina anställda. En av de vanligaste orsakerna till detta är att man vill undvika lång sjukfrånvaro på grund av att sjukvården inte klarar av att ge den service som förväntas.
I debattörernas artikel anger de att den medicinska nyttan med sjukvårdsförsäkringarna är oklar. De må vara så att en person med en korsbandsskada i knäet blir lika återställd om operationen görs efter två månader än om den görs efter en vecka. Men om man frågar personen själv är nog svaret givet vad den föredrar. Den fysiska smärtan och känslan av att inte räcka till på arbetet är inget som debattörerna tar hänsyn till.
En styrka vi på Skandia har genom att försäkra alla anställda på ett företag är att vi kan ta ett holistiskt perspektiv på sjukfrånvaron. Om sjukligheten är hög bland de anställda kommer kostnaden för sjukvårdsförsäkringen och sjukförsäkringen som ersätter inkomstbortfall vid sjukfrånvaro att vara hög. Genom vår hälsokedja jobbar vi och våra samarbetspartners tillsammans med arbetsgivaren för att skapa friska arbetsplatser.
Det handlar om satsningar på friskvård, förebyggande vård, sjukvård samt rehabilitering. Allt för att sjukdomen eller skadan inte ska inträffa eller mota den innan den blir allvarlig. Genom detta besparar vi människan sjukdomen eller skadan, arbetsgivaren får frisk personal och vi kan sänka kostnaden för försäkringen. Alla vinner på detta arbetssätt. Frågan är om och i så fall när de offentliga systemen kan jobba på detta sätt?
Vidare är en viktig framtidsfråga hur vi ska klara av den framtida välfärdens finansiering. Den medicinska utvecklingen har gjort att vi har blivit friskare och äldre. Den ekonomiska tillväxten har gjort att vi har fått ett högre välstånd i Sverige och med det har även medborgarnas välfärdskrav ökat. I början av uppbyggnaden av den offentliga sektorn och den mer omfattande välfärdsstaten var satsningarna riktade mot det som vi i dag ser som grundläggande välfärdstjänster.
När dessa grundläggande välfärdstjänster har blivit en rättighet och något mer eller mindre självklart har medborgarna hittat nya behov av välfärdstjänster. Man får inte heller glömma bort att välfärd i många fall är ett relativt begrepp som bygger på de individuella behoven och preferenserna. Framtidens krav på välfärden och dess tjänster kommer att vara mer individualiserade än i dag och definitivt jämfört med gårdagen.
Att den svenska befolkningen blir allt äldre gör att andelen som är i arbetsför ålder relativt de som har gått i ålderspension minskar. Röster från både höger- och vänsterpolitiker har signalerat att samfinansiering (privat och offentligt) av välfärdens kostnader är nödvändigt för att vi ska kunna bibehålla välfärdsambitionerna.
Debatten om välfärdens framtida finansiering skulle må bra av att bli lite mer konkret. Det är dags att våga börja diskutera vad det offentliga åtagandet ska vara och omfatta. Detta är viktigt för att medborgarna ska få en möjlighet att själva planera sin framtida välfärd utifrån sina egna önskemål och behov.
Patrik Hesselius, välfärdsekonom, Skandia.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
