Pensioner Det sammanlagda bidragstagandet bland pensionärer har ökat kraftigt. Samtidigt är villkoren för att komplettera en för låg allmän pension med ett eget pensionssparande ojämlika och gynnar framför allt höginkomsttagare. Det behöver ändras, skriver Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.
I takt med att den allmänna pensionen sjunker har pensionärernas bidragstagande ökat drastiskt. Det framgår av en färsk rapport från Pensionsmyndigheten. Den visar att andelen pensionärer som får grundskyddsbidragen ökade från 35 till 46 procent när ett av bidragen, garantipensionen, höjdes i mitten av augusti med 1000 kronor per månad.
Pensionerna är alltför viktiga för att reduceras till slagträ i den politiska debatten. Låt oss hoppas att riksdagspartier framåt har som sin främsta prioritering att ta ett helhetsgrepp i pensionsfrågan.
Nya siffror som Pensionsmyndigheten har tagit fram åt Folksam visar även att det sammanlagda bidragstagandet bland pensionärer har ökat kraftigt. Andelen pensionärer med inkomstprövade bidrag (garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningstillägg) har mer än fördubblats det senaste året, från 35 till 74 procent. Nio av tio kvinnliga pensionärer har något av dessa bidrag och sex av tio manliga.
Det är långt ifrån de mål som sattes 1994 när en bred riksdagsmajoritet röstade för ett nytt pensionssystem som skulle ge pensionärer en ekonomisk trygghet på minst samma nivå som det gamla systemet och pensionerna skulle ligga utanför statens budget för att säkra långsiktigheten.
Politikerna får följa upp de långsiktiga effekterna av den höjda bidragen för statskassan och av arbetets värde för pensionen. Vad däremot den första utbetalningen av höjningen av garantipensionen har betytt för dagens pensionärer har Folksam undersökt. På Folksams uppdrag har Kantar Sifo intervjuat ett representativt urval av de personer som tar ut allmän pension efter 65 år. Drygt en tredjedel av samtliga pensionärer, som deltog i undersökningen, uppger att de fick höjd pension i augusti. Knappt hälften säger att de inte har fått någon höjning och nästan en femtedel känner inte till om pensionen har höjts. Det är dock stor skillnad mellan könen. Nästan varannan kvinna och knappt var tredje man har fått höjd ersättning. Kvinnor har också fått mer än män. Andelen kvinnor som har fått mellan 501 och 1000 kronor mer per månad är 19 procent, medan motsvarande andel för män är 6 procent.
Efter bidragshöjningen uppskattar sex av tio pensionärer med garantipension att de har högst 170 kronor per dag kvar att leva på efter att deras fasta kostnader är betalda. En mycket knapp ekonomisk marginal för oförutsedda utgifter och nöjen. Särskilt i dessa inflationstider som gröper ur pensionernas köpkraft. Därför är det inte förvånande att knappt en femtedel av pensionärerna med garantipension upplever att höjningen har gjort deras ekonomiska situation mycket eller lite tryggare. Upplevelsen av detta är starkast bland kvinnor där var fjärde tycker ekonomin har blivit tryggare, medan endast 7 procent av männen upplever desamma.
På vår fråga till samtliga pensionärer om de skulle rekommendera en ung människa att skaffa sig ett eget privat pensionssparande med tanke på deras egna erfarenheter och hur mycket de har i pension svarar nästan nio av tio ett unisont ja.
Folksams undersökning visar entydigt att bidragshöjningen har haft stor betydelse för många pensionärer. Flertalet har haft ett långt arbetsliv bakom sig, men trots detta har inte deras inkomstbaserade allmänna pension varit tillräcklig för att garantera deras ekonomiska trygghet. Istället har statsmakten skjutit till extra bidrag.
Den allmänna pensionen är avgörande, men långt ifrån tillräcklig för att tillgodose alla individers behov och önskemål om ekonomisk trygghet som pensionär. Samtidigt är villkoren för att komplettera en för låg allmän pension med ett eget pensionssparande ojämlika. I praktiken är det skattegynnade privata pensionssparandet idag reserverat för höginkomsttagare, varav flertalet är män. Det omvända vore det rimliga så att de som har de största behoven; t.ex. de som saknar tjänstepension, arbetat deltid, studerat länge eller är utrikes födda ges möjlighet till ekonomisk trygghet, något alltför många av dagens pensionärer dessvärre saknar.
Pensionerna är alltför viktiga för att reduceras till slagträ i den politiska debatten. Låt oss hoppas att riksdagspartier framåt har som sin främsta prioritering att ta ett helhetsgrepp i pensionsfrågan och återupprättar arbetslinjen som grund i pensionssystemet. Det vill säga att stärka arbetets värde för pensionen.
Håkan Svärdman, pensionsexpert Folksam
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
