Personalpolitik och styrsystem är sjukvårdens ömma punkt

debatt Om Feministiskt initiativ får plats  i Stockholms läns landsting vill vi prioritera personalpolitiken, skriver Annelie Nordström.  

Med höjda löner och bättre arbetstider kan vi locka fler att stanna kvar i sina anställningar och med fler utbildningsplatser och generösare studiestöd kan fler kompetenta medarbetare rekryteras efterhand. Vi behöver även betydligt smidigare valideringar och vägar in för människor med utbildning i andra länder.

Bemanningen är svårast att förbättra, då det redan idag saknas sjuksköterskor, barnmorskor, läkare, biomedicinska analytiker och undersköterskor.

Dessvärre handlar personalflykten inte bara om dåliga anställningsvillkor. New Public Mangement har skapat ett gigantiskt avstånd mellan både befolkningen, professionen och de som beslutar. Detta tomrum befolkas idag av tjänstepersoner som räknar, följer upp, beställer och begränsar.

Arbetsglädjen, stoltheten och tilliten har dött, resultatet blir förödande för både personal och patienter.

Aldrig förr har det varit möjligt att bota och behandla så många svårt sjuka som nu, den medicinsktekniska utvecklingen har gått fort framåt, men utan kunnig personal som kan använda tekniken och ge adekvat omvårdnad kommer framstegen ändå inte patienterna till del.

Det finns stora områden som är eftersatta inom svensk sjukvård. Vi har innovativa förslag på hur vården kan förbättras och i vår statsbudget har vi omfördelat resurser så att välfärden får mer.

Att strypa resurser till välfärden får alltid konsekvenser. De som får ta smällen är personal och patienter.

Väntetider till behandlingar, sökandet efter ett BB att föda på, stängda vårdavdelningar, orimligt långa köer på akuten och svårigheter att få tid hos sin husläkare är tydliga konsekvenser av den politik som tog plats i Sverige under New Public Mangement. I Stockholms läns landsting har problemen eskalerat under allt för många år av alliansstyre och toppas av de ekonomiska och kvalitativa skandalerna kring Nya Karolinska.

Att strypa resurser till välfärden får alltid konsekvenser. De som får ta smällen är personal och patienter. Personalen har år efter år fått töja på omsorgen om sig själv och om sina familjer. Jobba dubbla pass, skjuta på semestern och springa på underbemannade vårdavdelningar med korridoren full av sängar har blivit vardag långt in på hösten då den förskjutna semestern måste tas ut.

För att kunna rätta till detta, krävs att de styrande förstår vad som orsakar problemen. Det är brist på personal med rätt kompetens som skapar köer, långa väntetider och trängsel på akuten. Det finns gott om lokaler, sängar och teknisk utrustning, men det är brist på personal.

Jobben i sjukvården måste göras attraktivare! Dels genom att nya styrsystem utvecklas, som kan fångar upp både befolkningens behov och personalens kunnande. Vi behöver att fler unga känner sig lockade av vårdyrken, och framför allt att erfaren personal vill stanna kvar och känna glädje i att vidareutvecklas.

Det handlar såklart också om löner som är alldeles för låga i förhållande till det ansvar som vilar på vårdpersonalens axlar, men också om arbetstider, arbetsmiljö och bemanning.

Personalpolitiken i Stockholms läns landsting behöver förnyas med en feministisk injektion, de kvinnodominerade vårdjobben behöver uppvärderas både för personalens och patienternas skull. Men är det verkligen möjligt? Klart vi kan.

Annelie Nordströmär tidigare ordförande i fackförbundet Kommunal och första namn på Feministiskt Initiativs landstingsvalsedel.