PFAS hotar dricksvatten och livsmedel

Ledare Allt fler får problem med förorenat vatten, och kraven på skadestånd växer i samma takt. Nu måste samhället tillämpa försiktighetsprincipen.

Nämn en rättsprocess om dricksvatten och många tänker antagligen på filmen om Erin Brockovich. Hon som stämde ett företag på flera hundra miljoner dollar sedan det förorenat vattnet i staden Hinkley i Kalifornien. Och vann.

Riktigt de beloppen är vi inte framme vid här. Men vi närmar oss. Hos oss handlar det om PFAS-kemikalier, en familj av syntetiskt framställda högfluorerade ämnen som har de gemensamt att de är mycket svåra att bryta ned samtidigt som de är vanliga i våra moderna samhällen. Minst två viktiga rättsprocesser pågår redan i Sverige.

Jordbrukare får inte längre använda vatten från Kistingebäcken till vare sig nötkreatur eller odling av grönsaker

I förra veckan fortsatte striden om Kallingebornas dricksvatten i hovrätten. Ronneby kommuns vattenbolag Ronneby Miljö och Teknik AB förlorade första ronden och dömdes att betala skadestånd till boende som bevisligen drabbats av höga halter av PFAS-ämnen i dricksvattnet. De styrande i kommunen valde dock att överklaga till hovrätten för att få prövat om de ska behöva betala skadestånd till den grupp egna kommuninvånare som nu har förhöjda halter av PFAS i blodet. Samtidigt valde Ronneby kommun att inte stämma Försvarsmakten trots att den tagit på sig ansvaret för att PFAS från brandskum förorenat vattnet. Det moderata kommunalrådet ansåg att Försvarsmakten redan stått för kommunens merkostnader.

I Uppsala pågår en snarlik process, men där valde de styrande en annan väg. Där har det kommunala vattenbolaget Uppsala Vatten tagit frågan om PFAS i en vattentäkt till domstol och kräver Försvarsmakten på skadestånd. Försvarsmakten vann dock i första instans och nästa runda avgörs i Mark- och miljööverdomstolen. Det handlar om stora pengar, Uppsala Vatten kräver närmare en kvarts miljard kronor.

I Halland är en ny konflikt under uppsegling. Tidningen Land Lantbruk rapporterar om jordbrukare som inte längre får använda vatten från Kistingebäcken till vare sig nötkreatur eller odling av grönsaker. Halterna av PFAS-ämnen ligger skyhögt över gränsvärdena. Att livsmedelsproduktionen drabbas är inget unikt svenskt. Sedan flera fall av höga halter uppmätts i kött och ägg på kontinenten beslutade EU i somras om att införa gränsvärden för PFAS i livsmedel. Eftersom sådana hittills inte funnits har det varit skralt med provtagning. Risken är därför att vi kommer se fler problem med PFAS i maten när de nya gränsvärdena börjar gälla efter nyår. Senare under 2023 förbjuds 200 olika PFAS-ämnen helt i EU, men problemet är att det finns totalt över 4 700 olika, ett antal som dessutom växer.

Sverige arbetar sedan 2020 tillsammans med Tyskland, Norge, Danmark och Nederländerna för ett mer omfattande förbud. Att både dricksvatten och livsmedelsproduktion hotas understryker nu hur viktigt det är att sådana ansträngningar inte tillåts stanna av efter regeringsskiftet. Ja, och att vi måste avsätta pengar till sanering och tillämpa försiktighetsprincipen när det gäller nya kemikalier.