Ibland är det lätt att byta perspektiv. Som när man sätter sig på en cykel och genast märker hur slarviga gångtrafikanter kan vara. Däremot verkar det inte vara lika enkelt för en regering att till exempel sätta sig in i vad det innebär att vara långtidsarbetslös eller långtidssjukskriven och försöka hitta ett jobb.

I vintras utförsäkrades tiotusentals långtidssjukrivna ut från sjukförsäkringen. Två tredjedelar av dem var kvinnor. Regeringen hänvisade dem till Arbetsförmedlingen och trots kritik från handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har inte mycket gjorts. Vi vet inte hur många av dem som fått jobb eller hur många av dem som faktiskt är friska nog att kunna gå till ett arbete.

”Det blir fortsatt kärvt för dem som är arbetslösa att hitta jobb”, hälsar nu finansminister Anders Borg från Visby. Arbetslinjen till trots har alliansregeringen inte presenterat hur de tänker ta itu med långtidsarbetslösheten. De hoppas att en konjunkturuppgång ska öka sysselsättningen, och visst låter det enkelt? Men det är inte en politik som tar ansvar.

TCO har undersökt arbetsgivarnas attityder till olika grupper på arbetsmarknaden. Så gott som hälften av de tillfrågade arbetsgivarna sade sig vara ganska eller mycket negativa till långtidsarbetslösa. Bara sju av hundra arbetsgivare var positiva till att anställa en sjukskriven. Och som TCO påpekar i sin rapport Jakten på superarbetskraften ”är mönstret stabilt”.

Rapporten slår fast att det inte räcker att uppmana människor att intensifiera sitt jobbsökande – tvärtom kan det öka stigmatiseringen av den arbetslöse. Att ständigt få nej tär på självkänslan. Istället behövs aktiva åtgärder. Att bara öka efterfrågan på arbetskraft duger inte, utan här krävs också rehabilitering och utbildning. Efter varje ekonomisk kris ökar utbildningskraven på arbetsmarknaden.

Det är inte lätt att byta perspektiv. Men där perspektiven saknas finns fakta. Dem borde regeringen ta hänsyn till. Arbetslöshet, särskilt när man har varit i den länge, är nästintill omöjlig att ta sig ur på egen hand. Idag sorteras människor ut på arbetsmarknaden. Ålder, hälsa, utbildning och hur länge man har varit arbetslös är avgörande. Alliansen har gjort arbetslöshet, och likaså ohälsa, till individuella frågor. Strukturer låtsas man inte om. Denna piskans politik är ohållbar.