Demokrati, rättssäkerhet och etik är fundamentala för polisverksamheten, men har fått stå tillbaka då regeringens politik ensidigt varit fokuserad på effektivitet. Det skriver Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.
Polisförbundet har som facklig organisation fått frågor om hur vi ser på de senaste veckornas debatt angående polisens kontroller i tunnelbanan och arbetsmetoder för att hitta personer som befinner sig i Sverige illegalt. Det har framkommit att de poliskontroller som utförs i Stockholms tunnelbana skapar en ökad otrygghet hos redan utsatta personer, men även en känsla av diskriminering bland svenskar med utländsk bakgrund.
Vi vill inte recensera enskilda exempel i media. Men om det är så att polisen som organisation skulle använda sig av arbetsmetoder i gråzonen för vad som är tillåtet är det ett mycket allvarligt problem. Det får inte finnas något tvivel om att Polisen och våra medlemmar utför sitt arbete inom gällande lagstiftning.
I dag styrs polisen av en tydlig resultatkultur och pressen från justitieministern blir allt tyngre i takt med att valet närmar sig. Polisförbundet anser att jakten på siffror och statistik för att uppnå kvantitativa politiskt satta mål aldrig får styra val av arbetsmetod eller hur arbetet utförs. Rättssäkerheten måste alltid väga tyngre än kraven på effektivitet.
Demokrati, rättssäkerhet och etik är fundamentala för polisverksamheten, men har fått stå tillbaka då regeringens politik ensidigt har varit fokuserad på effektivitet. Eftersom dessa värden är så grundläggande för polisverksamheten krävs en ständig diskussion om hur de ska värnas.
Polisen ska tåla att granskas och det ska även de politiska besluten tåla. Polisen har fått i uppdrag av samhället att skydda de värden som demokratin är uppbyggd kring. I det uppdraget ligger också grunden för den polisiära etiken. Frågan om etiska dilemman – vad som är rätt och fel, är särskilt viktiga för verksamheter som utövar den offentliga tvångsmakten.
Den etiska aspekten av polisarbetet är viktig att ständigt bevaka och utveckla. Vi har under lång tid krävt att få till en arbetsgrupp tillsammans med Rikspolisstyrelsen för att arbeta med etiska frågor, men utan resultat.
Rikspolisstyrelsen ansvarar för hur uppdraget ska utföras med stöd i lagstiftning och regelverk. Och politikerna har det yttersta ansvaret för vilka prioriteringar polisen ska göra.
Regeringens prioriteringar och kvantitativa krav på polisen tar inte hänsyn till att tveksamma arbetsmetoder undergräver allmänhetens förtroende för polisen och deras benägenhet att samarbeta med polisen. Det kommer i ett längre perspektiv att påverka polisens förmåga att kunna utföra sitt huvuduppdrag – att upprätthålla rättssäkerheten, bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.
Polisförbundet anser att det är dags för regeringen att ta ansvar för den politik man för och beslutar om. Jakten på effektivitet får aldrig gå ut över rättssäkerheten.
Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
