Klimatet Sveriges klimatpolitiska ramverk har inte det som krävs för att undvika klimatkaos i en nära framtid. Vad värre är – med dagens politik kommer inte ens målen i ramverket att nås. Det skriver företrädare för Klimatriksdagen som presenterar en plan för hur de fossila utsläppen inom Sverige ska minska med 90 procent fram till 2035.
Dagens politiska debatt domineras av säkerhetsläget, sociala kriser, dyrare bränsle och mat. Beroendet av fossila bränslen är ett allt större hot mot vår försörjning och trygghet. Globalt hotar massvält. Men det är oroande att politiker inte vill tala klarspråk om hur de aktuella hoten hänger samman med krisen för klimatet och våra ekosystem.
När det gäller klimatpolitiken måste vi vara tydliga med att Sveriges klimatpolitiska ramverk inte har det som krävs för att undvika klimatkaos i en nära framtid. Vad värre är – med dagens politik kommer inte ens målen i ramverket att nås.
När det gäller klimatpolitiken måste vi vara tydliga med att Sveriges klimatpolitiska ramverk inte har det som krävs för att undvika klimatkaos i en nära framtid.
Parisavtalet stadgar att ökningen av den globala medeltemperaturen ska begränsas till väl under 2 grader. En forskarrapport från 2020 hävdar att det klimatpolitiska ramverket ger utsläpp som är mer än dubbelt så stora jämfört med vad som krävs för att uppfylla detta mål.
Därför har Klimatriksdagen tagit fram en omställningsplan som strävar efter att begränsa utsläppen till den ram som Parisavtalet sätter. Den vilar på några viktiga grundstenar.
- Det behövs ett systemövergripande synsätt med politiken i en ledande roll. Vi utgår från en vision för hur samhället bör vara 2035 för att nå klimatmålen och föreslår åtgärder som kan ta oss dit. Vi kan inte längre låta prognoser för separata samhällssektorer styra planeringen.
De senaste decenniernas avregleringar gör att det saknas ett samlat ansvar för omställningen, som till exempel utbyggnaden av laddplatser och elförsörjningen. Staten behöver ta rodret istället för att förlita sig på marknadskrafterna.
Medborgarnas acceptans och engagemang krävs för en lyckad omställning. Politiken måste därför rättvist stödja utsatta grupper, regioner och branscher i omställningen.
- Klimatpåverkan från alla fossila och biogena utsläpp och upptag behöver vägas in. Skogen och skogsbruket har en central roll för att klara klimatmålen. Vad vi har fått fram är att de samlade biogena utsläppen idag är större än upptagen – tvärtemot vad gällande statistik hävdar.
Därför måste skogsbruket sluta med kalhyggen, skydda betydligt större arealer, och satsa på långlivade träprodukter. Detta, ihop med återvätning av dikade torvmarker och en övergång till regenerativt jordbruk, kan lagra ytterligare 400 miljoner ton koldioxid i skog och mark fram till 2035.
- Investeringar i energi, transporter och infrastruktur behöver styras av klimatmålen. Mer el behövs för fossilfri industri och bilar med eldrift. Tillståndsprocesser för sol- och vindkraft behöver påskyndas och medborgare och kommuner behöver ges inflytande och del av intäkterna. Samtidigt behövs stora satsningar på energieffektivisering. Gröna investeringar ger utsläpp i byggfasen och bör därför ske så tidigt som möjligt för att ge positiva klimateffekter.
En stor del av resandet behöver flyttas över från bil till gång, cykel och kollektivtrafik, samt godstrafiken från väg till järnväg och sjöfart. Detta tillsammans med digitalisering minskar behovet av biltrafik. Nya bilar och lätta lastbilar med förbränningsmotor bör förbjudas från 2025.
Sammantaget innebär planen att de fossila utsläppen inom Sverige minskar med 90 procent fram till 2035, tio år tidigare än de nuvarande klimatmålen. Den skapar hållbara jobb, tryggar energi- och matförsörjningen och öppnar för ett gott liv för framtida generationer.
Nästa regering måste ta fram en koldioxidbudget för Sverige i linje med Parisavtalet, skärpa klimatmålen och sätta klimatlagen i centrum för samhällsstyrningen. Så hedrar vårt land alla löften som givits.
Torbjörn Vennström, ordförande Klimatriksdagen
Inger Björk, styrelseledamot Klimatriksdagen
Roger Bydler, styrelseledamot Klimatriksdagen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
