LEDARE Utsikterna för att Hongkong ska kunna behålla sitt särskilda självstyre blir mindre för varje dag som går. Om kampen går förlorad måste politiker och regeringar i EU och Nordamerika visa vilka de ekonomiska konsekvenserna av ett så flagrant åsidosättande av den internationella rätten blir.
Trettio år efter massakern på Himmelska fridens torg i Peking, har de politiska spänningarna i Kina på nytt byggts upp till en nivå där en explosion verkar oundviklig.
Anledningen är vågen av massprotester i Hongkong som pågått sedan i mars, och som under tisdagskvällen ledde till tumultartade sammandrabbningar mellan polis och demonstranter. Situationen ser nu ut att trappas upp. Stadens flygplats som stoppade för incheckningar för andra dagen i rad, öppnade igen under onsdagen, men det är i skrivande stund osäkert om den kan hållas öppen. Vid sjutiden på tisdagskvällen twittrade Donald Trump att kinesiska trupper närmar sig gränsen till Hongkong, samtidigt som Kina terroriststämplade demonstranternas agerande. Den brittiska tidningen The Guardian rapporterar att kinesiska statsmedier visar hur paramilitära grupper samlats i Shenzhen, nära gränsen till Hongkong.
Kampen för demokratiska rättigheter i Hongkong kan bli seklets mest avgörande.
Även om det i nuläget inte är särskilt troligt att Fastlandskina går in militärt, så verkar utsikterna för att Hongkong ska kunna behålla sitt särskilda självstyre, med marknadsekonomi och medborgerliga fri- och rättigheter, mindre för varje dag som går. Regimen i Peking har med all önskvärd tydlighet demonstrerat att den struntar i den demokratiska ordningen, eller betraktar den som en ren formalitet. Demokratiaktivister grips och straffas regelmässigt för mindre förseelser. Demonstranter trakasseras av utsända gangsters. Politiker som förespråkar självständighet har kastats ur parlamentet och det enda partiet som har drivit frågan har förbjudits. Grundarna till demokratirörelsen Ockupera Central, professorerna Chan Kin-Man och Benny Tai, sitter i högriskförvar och många andra aktivister har avtjänat fängelsestraff för sitt politiska engagemang.
Allt mer makt koncentreras till regeringen och Hongkongs högste ledare Carrie Lam, av många betraktad som Pekings nickedocka, och de medborgerliga friheterna avvecklas. Därför är det inte så märkligt att allt fler Hongkong-bor, från arbetare till högutbildade läkare, affärsmän och advokater, drar slutsatsen att det enda sättet att göra sina röster hörda är att demonstrera, ibland på våldsamma vis.
Den 1 oktober fyller Folkrepubliken 70 år, och de styrande i Peking vill med största säkerhet att firandet ska avlöpa utan för mycket negativ uppmärksamhet. Frågan är vad som händer om protesterna i Hongkong inte visar någon tendens att avmattas? Kommer partiledningen att besluta sig för att det är bäst att handla – medan tid finns? I så fall är det bara att hoppas att politiker och regeringar i EU och Nordamerika som hittills dansat efter Pekings pipa att våga sätta ned foten och visa vilka de ekonomiska konsekvenserna av ett så flagrant åsidosättande av den internationella rätten blir. Under tiden måste vi medborgare i resten av världen följa utvecklingen noga.
Kampen för demokratiska rättigheter i Hongkong kan bli seklets mest avgörande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
