Vems intressen på inkomstskalan kommer inte att tas tillvara när stadsplaneringen privatiseras?
Har du hört talas om Strand East, en helt ny stadsdel i östra London med 1 200 lägenheter? På byggprojektets hemsida kan du ta dig runt i en 3D-modell och se hur hela området är planerat.
De ambitiösa planerna får ett tankeväckande sammanhang i årets första nummer av Magasinet Arena, som i dagarna skickas till prenumeranter och butiker.
I öppningsartikeln framhåller journalisten Jonas Grönvik att Ikea ska fördubbla sin omsättning på 27 miljarder euro till år 2020. Strand East, en ”Ikeastad” som byggs av möbeljätten, ska bidra till att den fördubblade omsättningen uppnås. Liknande projekt planeras i norra London, Birmingham, Hamburg, Polen, Lettland och Rumänien.
Att ett svenskt företag expanderar genom att använda en genial affärsidé inom ett nytt område kan få positiva effekter. Radhusen i Ikeas bostadsprojekt BoKlok produceras i välkända platta paket och monteras på plats. I London kan utgångspriset bli mindre än hälften jämfört med ett genomsnittligt hus.
Grönvik konstaterar dock att vi inte behöver åka till London för att studera expansionen av ”Ikeastäder”. Söderstaden, som ska binda ihop Skanstull med Globenområdet, är ett projekt mellan Stockholms stad och tre företag ur Ikea-sfären (Ikea, Ikano Retail Centres, Ikano Bostad). Grönvik beskriver också hur Ikano har köpt och byggt bostäder i Högdalen, Rågsved och Hagsätra.
Även här finns positiva effekter, som Ikanos engagemang i fritidsgårdar. Men Grönvik redogör också för en mörkare baksida.
Sekretessbelagda affärer gjorde att hyresgäster fick läsa i tidningen att lägenheterna de bor i hade sålts. Renoveringar och nya kök från (trumvirvel) Ikea ökade hyrorna med 45-60 procent. Ett snillrikt upplägg inom Ikea-sfären – en snurra bestående av kreditskulder, koncerninterna lån, räntekostnader och ett moderbolag i Luxemburg – gör att skatten i Sverige blir låg och den beskattningsfria utdelningen hög.
Grönvik är även kritisk till att Stockholms stad har använt intäkter från affärerna med Ikano till mer generella poster i stadens budget, i stället för nyproduktion i allmännyttans regi.
Att varningsklockorna nu börjar smattra beror inte bara på Ikea och Stockholms stad. Grundfrågan handlar om hur stadsplanering försummas som ett slagkraftigt verktyg i bygget av sammanhållna och klimatsmarta städer där invånarna har tillgång till kultur, idrott och service. Samt att hela bostadsfrågan har utvecklats till en mental blockering där det är svårt att hitta en enda svensk politiker som utmärker sig med engagemang, kunskap och banbrytande idéer.
I det fastlåsta läget ska inte en möbeljättes agerande ensidigt fördömas. Men vems intressen på inkomstskalan kommer inte att tas tillvara när stadsplaneringen privatiseras? Med Grönviks ord: Det kallas för gentrifiering, men förstås bäst som kapitalackumulation genom fråntagande.
Ett politiskt vakuum fylls med platta paket. Pengarna slussas till skatteparadis. Hand upp: Vem vågar lita på att sådana städer har plats för oss alla?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
